måndag 29 augusti 2011

Tävlingsdags!

Jag gillar den ekologiska och hållbara stilen, letar gärna hemsidor som tipsar om dylikt. Det känns instinktivt rätt, jag baserar egentligen inte mitt ställningstagande på särskilt mycket fakta, utan är tacksam att det finns forum som kan hjälpa mig rätt bland alla produkter som finns.

Det finns en hemsida som heter Ekostil som jag tittar in på då och då, och som ger tips via Facebook. Där pågår just nu en tävling jag inte kunde låta bli (jodå, jag avstår från de flesta tävlingar) eftersom man kan vinna presentkort på en butik som heter Sovtex och som säljer ekologiska lakan. Mycket intressant tycker då jag, som i samband med flytten gjorde mig av med de flesta gamla och slitna lakan vi hade och nu måste köpa en del nytt efter hand. På bilden ser du det påslakanset jag skulle vilja ha av alla de har att välja på.

Var med du också, vetja!




söndag 28 augusti 2011

Tiden går, och jag med den!

Jisses, vad tiden går fort!!

Jag hinner inte med, tycker jag alldeles nyss var här och skrev men det är över en vecka sen!

Nåväl, de senaste dagarna kan jag skylla på att jag blev oförklarligt utslagen av en makt större än jag. Vaknade i fredags morse och var ett vrak. Illamående och helt slut. Hur man nu kan vara det efter en natts sömn. Jag tog mig med näppe ur sängen, hela kroppen skrek NEJ!

Jag lyssnade på kroppen, och tro mig när jag säger att jag inte hade något val. Möten på jobbet hjälpte inte, det hade aldrig gått. Ett bankmöte genomförde jag, men det berodde enbart på att jag kunde förhålla mig passiv, man behövde bara min underskrift och det var viktigt. Käre maken skjutsade dig mig och hämtade mig. Sen var det sängen igen. Jag minns nästan ingenting av fredagen!

Lördagen vaknade jag upp ur dimman, men ägnade ändå största delen av dagen i vågrätt läge med sömnen som bästa vän. Orkade vara uppe korta stunder. I dag är det söndag, och jag har varit uppe hela dagen, med undantag för ett par lutningar på soffan...

Men visst är det konstigt. Eller också inte alls. Men jag har så himla svårt att acceptera att bli slagen till marken så där. Det heter ju ingenting, det går inte att ta på. Bara - slut.

Nu vet jag. Batterislut var det!

fredag 19 augusti 2011

Det är bäst upp och ner

Käre maken och jag löser mycket korsord. Det är ofta på helgmorgnar, då vi tar en långfrukost och så lägger vi korsordstidningen mellan oss. Ibland har jag den rättvänd, ibland käre maken.

Men faktum är att jag löser korsord bäst upp och ner, har det visat sig. Jag ser lättare lösningar på det viset, så antagligen har min hjärna lärt sig det sättet att tänka ord på.

Det slutar väl med att jag sitter med tidningen upp och ner även när jag är ensam...


tisdag 16 augusti 2011

Inbjudan till Google+

Det har ju kommit något som kallas "Facebookdödaren", nämligen Google+. Namnet kommer sig av att man tror sig kunna konkurrera ut Facebook som socialt nätverk.

Jag gillar Facebook, så jag tycker inte det finns något anledning att kanske vara så drastisk att man dödar precis. Men så är jag intresserad och nyfiken på nya saker, och vill självklart prova. Google+ är ännu inne i ett betastadium, vilket innebär att man behöver en inbjudan för att ta del. Av kusin Jonas fick jag en inbjudan, och jag var inte sen att ansluta mig. Antagligen kommer Google+ snart att släppas fri, för nu har vi alla som är med möjlighet att bjuda in 150 personer vardera. Den exklusiva inbjudan tycks därmed ha spelat ut sin roll.

Ännu har jag ingen uppfattning huruvid Google+ är bra, dålig, bättre eller sämre än nånting annat, vare sig Facebook eller Twitter. Jag har alldeles för få kontakter där för att veta. Jag har läst mycket om det, och många anser att upplägget med att kunna dela upp alla sina kontakter vinner i längden, eftersom man kanske vill skriva olika saker till olika grupper (jobb, vänner, bekanta, affärskontakter etc). Men som sagt, jag har alldeles för lite erfarenhet för att säga vare sig bu eller bä.

Hur som helst - om du är intresserad, kan jag bjuda in dig till Google+. Det finns som sagt plats för 150 stycken, så skicka mig din mejladress på mariayoginibjorkman@gmail.com, så får du en inbjudan.

fredag 12 augusti 2011

Rapport från en flyttkartong


När jag väl har hittat några snygga korgar till hyllan och en snygg tvättkorg, kommer jag att vara nöjd med badrummet.

Kökets färgtema är som sagt lime och turkos (utom en orange burk som har smugit sig in på bänken. Måste omgående bytas ut, det förtog verkligen resultatet!).

Detaljbild på mattan, ett fynd från Rice. Nöjd! Ska bara byta ut stolsdynorna så småningom.

Vardagsrummet tar sakta form. Det här var min vy i går när jag pustade ut i en av våra Ektorpfåtöljer.

Och det här var min utsikt i förrgår från balkongen/köksfönstret, när det gråtråkiga vädret plötsligt för ett ögonblick besegrades av solen. Jag får såna skådespel utanför fönstret varje minut, så ni anar inte. Havet och himlen ger mig aldrig tråkigt.

tisdag 9 augusti 2011

Idag har jag pratat i radio

Så var det då äntligen dags för mitt sommarprogram i Radio Gotland i dag. Redan den 19 maj spelades det in, så jag hade verkligen hunnit få distans. Jag kom inte längre ihåg hur mitt manus och delarna i det hängde ihop, och jag hade ju definitivt ingen aning om hur det lät.

Men jag måste säga att det lät överraskande bra, och mixen mellan pratet och musiken var bra. Jag fick många fina reaktioner efteråt, och jag är så glad och tacksam att jag ha fått göra det här. Tack Radio Gotland!

Är du nyfiken på programmet finns det att höra i sin helhet här (väljer du podversionen är det utan musik, men om du väljer länken på högersidan får du med all musik i sin helhet. Det funkar att göra i 30 dagar). Kommentera gärna vad du tycker!


måndag 8 augusti 2011

Det tar sig

Alltså - egentligen har jag inte mycket att skriva om. Mina dagar är oändligt lika varandra - packa, packa upp. Packa, packa upp. Den här bilden lägger jag mest in för Hanneles skull, eftersom hon var lite orolig över att hon inte såg några böcker på de tidigare bilderna. Nu är såväl böcker som skivor på plats, och det mesta annat. Nu återstår mina sommarkläder, det sista av köksinventarierna, lite möbler och Bosses papper och böcker. Pianot får vi hjälp med i morgon.

På bilden saknas dock TVn fortfarande. Hm. Kanske struntar vi i den... (skulle inte tro det!).


lördag 6 augusti 2011

Helkväll (och -natt...)

I går kväll var det musikfestival på Gumbalde, den golfbana med restaurang och hotell som ligger 20 minuters promenadväg hemifrån oss i Stånga (ja, Stånga är fortfarande "hemma", några dagar till!). Jill Johnsson var det stora dragplåstret, men vi gick dit för god mat och umgänge och brydde oss aldrig om den stora konserten. I stället satt vi ensamma kvar utanför restaurangen i den fantastiskt ljumma (och torra!) augustikvällen och väntade in Niklas Sojde och Vuxna män som lirade där senare under kvällen. Det blev en härlig upplevelse, jädrans bra killar. Det var sväng och gung, allt ifrån Roy Orbison till Sweet. Yeah!

När kvällen övergick till natt, fortsatte vi festen hemma hos en god vän som bor granne med golfbanan, och satt på hans altan i några timmar till. Framåt halvfyratiden vinglade vi hemåt, glada och trötta. Käre maken först i reflexväst, och jag i släptåg. I dag har jag känt att jag inte är purung längre. Att det straffar sig att vara uppe hela natten och dricka annat än vatten. Konstigt.

Vill du höra ett youtubeklipp med Niklas Sojde och Vuxna män kan du klicka här eller på bilden.

torsdag 4 augusti 2011

Ibland rör sig inte tiden

Den 14 juli var jag och käre maken på en höjdarkonsert i en av våra fantastiska ruiner i Visby, S:t Nicolai. Det var Gotlandsmusiken och Pugh Rogefeldt som "konserterade", och Pugh bjöd på nytt och gammalt i salig blandning. Mest gammalt, vilket ju naturligtvis också går hem bland oss halvgamla...

Alltså, jag måste bara uttrycka min beundran. Pugh är 64 år, jag har hans debut-LP (ja, LP!) från 1969. Då var jag bara sju år, så jag ska erkänna att jag köpte den lite senare. Men ändå, fatta! Jag var sju år när han albumdebuterade! Och han är fortfarande i gång. Inte bara "igång", det låter likt konstgjord andning. Det han sysslar med är så långt från konstgjord andning man kan komma, han lever! Han brinner, skapar och lirar, han skojar, spexar, gråter och verkar tycka det är så förbaskat kul. Och jag halvgamla människan finner mig sitta och skråla med i "Dinga linga lena" för full hals.

Miljön i S:t Nicolai kyrkoruin är ju magisk i sig, och med hjälp av en fenomenal ljussättning blir det en oefterhärmlig konsertlokal. Pugh gjorde mig inte besviken, han är så jäkla still going strong som någon kan vara. I tider när jag ofta funderar över vart åren tog vägen, är det rätt trösterikt att finna en fristad. Här har inte mycket hänt, mer än att en välgörande mognad har inträtt.

Jag älskar Pugh, hans musik och den livfullhet han levererar. Tack!!

tisdag 2 augusti 2011

Köksfärger

Nu har jag bestämt oss vilka färger som ska få pigga upp i köket; turkos och lime. Grytlappar inköpta, matta beställd.