Det har varit några intensiva dagar, då jag bland annat hunnit vara en sväng till fastlandet (hört det förut?) för både nytta och nöje. I torsdags hade vi ett kärt möte mellan tre generationer - jag och syrran, vår mor och våra båda döttrar. Riktigt kul och häftigt, händer sällan. Det blev inte så många timmar, men vi hann med att både prata och skratta i stora mått. Bland annat beblandade vi oss med andra kvinnor på en tjejträff där vi lärde oss vett och etikett (nåja, vi lyssnade i alla fall på en föreläsare i ämnet) och blanda drinken Cointreaupolitan. En riktigt fräsch höjdare, den blir perfekt i hängmattan i sommar!
Dagens fundering är varför jag läser så lite i mina kära böcker nu för tiden. Jag som är bokmal, älskar både läsning och böcker (bara att hålla i dom är tillfredsställelse) och läser gärna om litteratur i tidningar och tidskrifter. Boken är en av mina livsnödvändigheter. Men plötsligt - eller kanske är det inte så plötsligt? - finner jag mig läsa allt mindre. En bok tar allt längre tid att läsa ut. Så - vad har hänt?
Datorn. Internet. Bloggen. Facebook. Hemsidan. Släktforskningen. Bildbehandlingen. Surfandet som aldrig tycks ta slut. Där är svaret!
Men det är inte av ondo ändå, tycker jag. Allt det där som har tagit över, är positivt. Jag gillar ju att hänga på nätet. Jag gillar att skriva och läsa bloggar, att söka på Internet, att dona med min hemsida kring släktforskningen. Nu ska jag bara hitta ett sätt att återinföra de långa härliga lässtunderna OCKSÅ.
Tips, någon?
Hur ser det ut för dig, och hur ser du på det här?
8 kommentarer:
Det är bara att acceptera vet du. Ibland tar läslusten över och man läser och läser, sedan kanske det behövs en paus. Oroa dig inte. Läslusten kommer tillbaka!
Så är det. Det går i vågor. Jag var, precis som du, lite fundersam ett tag. Så kom den plötsligt tillbaka. Men jag har märkt att jag behöver vara lugn inombords. När jag är stressad klarar jag inte av att läsa...
Kram!
Jomen lusten finns där. Det bara inte pockar på. Och då får det vara som det är, jag är inte särskilt orolig.
Jag är periodbokläsare, som så många andra, men läsare kommer jag alltid att vara - för visst är många bloggar som noveller ur levande livet? De inspirerar mig, fascinerar mig, roar mig, får mig att drömma mig bort ibland. Precis som en god bok alltså! :)
Marie, jag är precis som du! Informationsflödet på internet är oändligt och jag vill veta ALLT! Det är tur det finns små datorer man kan ha i handväskan! skratt! Jag kommer blogga från Langkawi senare i veckan!! Då får du se hur många gånger vi varit där!! Kram från Nilla och Malaysia ps jag knyckte din dator bild hoppas OK!!
Läsningen går verkligen i vågor, åtminstone när det gäller böcker, för läser gör man ju hela tiden, på nätet...
Men kommer jag in i en riktig läsperiod, jag då kan jag läsa i veckor. Har precis läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, riktigt bra.
Fast just nu händer så mycket ute i världen att jag bara måste läsa och följa det i stället för böcker!
Nilla, ja tack gode gud för bärbara datorer och smarta telefoner. Och varmt välkommen hit, jag blev glad av att se dig här!
Eva - då har man att stå i, när man vill följa vad som händer i världen. Just nu pågår så mycket som man undrar över vart det bär hän. Bara till det bättre på sikt, får vi tro.
Jag kan återigen inte annat än le och nicka igenkännande åt det Du skriver.
Härligt med tre generationer kvinnor, förstår att Ni hade det trevligt!
Kram!
Skicka en kommentar