söndag 31 januari 2010

Hipp hurra, min blogg fyller ett år!!

För ett år sedan var jag ensam hemma över helgen, och bestämde mig för att prova att blogga. På den vägen är det.

Jag tänker inte fira på något speciellt sätt, men vet att veckan kommer att bli bloggintensiv eftersom jag en stund varje dag kommer att ägna åt att läsa igenom alla de bloggar jag följer och som jag har missat under de två veckor jag varit borta. Det ser jag verkligen fram emot!

Kontraster

Så var man hemma igen.

Frågan är om jag nånsin varit någon annanstans, det är tur jag har foton att titta på. För snöskottning och andra besläktade sysslor ligger så långt ifrån det liv jag har levt de senaste veckorna att man knappt tror det kan handla om samma jordklot.

Resan hem blev lång; den startade malaysisk tid vid 20-tiden på fredag, och slutade svensk tid ett par timmar efter midnatt mellan lördag och söndag. Det gör 36 timmar, och så där jättemycket sömn blir det ju inte. Efter att ha väntat i sex timmar i Amsterdam kom vi äntligen till Arlanda där en nödvändig uppgradering av klädseln ägde rum innan vi fick skjuts till Stockholms Central. Där låste vi in bagaget och tog tunnelbanan till Bagarmossen är katten Seved varit inhyst hos dottern. Tillbaka till centralen för att hämta ut bagaget, nu utökat med kattbur. Proppfull båtbuss till Nynäshamn, samt slutligen båt hem.

I Visby hamn rådde snöstorm när vi kom, drömläge när man är svintrött och utrustade med en massa bagage inklusive katt. Hade försökt förbeställa en taxi för att hämta vår egen bil som stod vid jobbet, men det kunde man inte. Man fick vackert ställa sig vid taxistolpen och vänta.

Kom ihåg att jag sa snöstorm. Kom också ihåg att vi kom direkt från + 32 grader. Bosse hade dessutom bara en sommarjacka på sig.

Till slut kom en taxi, vi baxade in oss, bagage och katt, och hämtade bilen. Som stått i två veckor då det snöat rätt mycket. Behövs inte mycket fantasi för att inse att inte heller det utgjorde något drömläge för oss.

Vi tog oss trots allt hem genom snöyra och oplogade vägar, mot många odds. Behöver jag säga att det var rätt skönt att krypa ner i sängen efter det?

Strax före 7 i morse vaknade vi, om inte pigga så i alla fall klarvakna. Våra arma kroppar, som så väl hade behövt några timmars sömn till, var helt inställda på att klockan var 14 på eftermiddagen, och det var bara att kapitulera.

Men åh, vad vår resa har varit värt allt detta!

fredag 29 januari 2010

Hej då, Malaysia!

Klockan är 20.30 på fredagkvällen, och vår buss stävar genom
trafiken mot flygplatsen. Lördag lunch når vi Arlanda och framåt
midnatt är vi hemma på Gotland.

Tack ni alla som hållit mig sällskap på resan!

torsdag 28 januari 2010

Galet mycket shopping

Times Square heter ett av KLs största köpcentrum. Ca 1000 butiker av
allehanda slag på nio våningar. Ett inomhusnöjesfält genom fyra av
dessa. Min man gillar att jag inte är så shoppingbenägen såna här
gånger...

Skyskrapor och palmer

På vårt hotell i centrala KL ligger poolen på tredje våningen.
Morgonstunden då solen tittar fram ovanför skyskraporna är min
favorit. En annan är att ligga på rygg och flyta i poolen, och titta
upp på palmkronor och vackra skyskrapor i salig blandning.

Storstadsljud och storstadsluft, även mitt i detta finns ett paradis.

onsdag 27 januari 2010

Razzia i Chinatown

Ikväll besökte vi marknaden i Chinatown. Fyndade "prada"väska och
"gucci"klocka, bland annat. Det mest intressanta var dock när
meddelandet om att polisen var på väg spred sig som en löpeld bland
stånden via walkie-talkies. Svisch - på tio minuter var det soprent
på grejor och stånden var nedmonterade. Vilken logistik!

Lyxhotell

Vi bor på Grand Millennium på Jalan Bukit Bintang. Troligen ett av
KLs bättre hotell, centralt beläget bland alla groteskt stora
köpcentran.

tisdag 26 januari 2010

Nu reser jag vidare

I dag tisdag bär det av till huvudstaden Kuala Lumpur. Det blir en
stark kontrast till djungellugnet på Langkawi.

måndag 25 januari 2010

Shopping

Handlade sex klänningar, en tunika och två par skor för lite drygt
300 kr. Det är lagom!

söndag 24 januari 2010

Utsikt från min solstol

Lat dag i skuggan. Palmrassel. Hav och pool inom räckhåll. Lite
ayurvedamassage på eftermiddagen. Avundsjuk, någon?

Paradiset gränsade till helvetet

Den söndertrasade stolen vittnar om att Langkawi - som ligger alldeles
söder om gränsen till Thailand - också fick känna av tsunamin för
fem år sedan. Dock utan att komma i närheten av den katastrof som
drabbade Thailand.

lördag 23 januari 2010

Nödvändigt tillbehör

Aloe vera är nog en av gudarnas gåva till mänskligheten. Jag och min
familj har i många år använt "plåsterblommans" saft för att dämpa
solsvedd hud. Första gången vi var här för sju år fanns det inte,
men nu har även malayerna insett att vi blekansikten mår bra av det,
nu finns det att köpa.

torsdag 21 januari 2010

Marknad

Ikväll var vi på lokalbefolkningens egen torsdagsmarknad ute på
landet. En kaskad av färger och dofter!

Morgonpromenad

Vi går utmed stranden varje morgon. Det är ett alldeles speciellt
ljus då, och stranden "ägs" av lokalbefolkningen. Här står en
kvinna i vattenbrynet och sjunger med klar röst, medan hennes man har
vadat ut för att dra upp sina nät. Hon sjunger om fiskelycka.

tisdag 19 januari 2010

Ljumma kvällar

27 grader kl 22.00 (15.00 i Sverige). Vår gata parallellt med stranden
Pantai Cenang där vi bor erbjuder ett rikt utbud av shopping och
restauranger.

söndag 17 januari 2010

Kokos och klor

Tack för alla glada tillrop på mitt förra inlägg! Som lite extra
uppmuntran till er alla som följer min framfart i Malaysia får ni
hänga med på poolkanten då jag sippar på min kokosnöt. Njutning.

lördag 16 januari 2010

Tillfällig bostad

Det här är vårt hem de närmaste 11 dagarna. 32 grader, mycket hög
luftfuktighet och ett underbart hav.

torsdag 14 januari 2010

Nu bär det av!

Hemma i dag och packar. Bilden visar vad som hägrar, stranden utanför vårt hotell på Langkawi.

Det känns skönt. Allt är fixat; jobbet, husvakt, kattvakt, hundvakt, anslutningsresor, övernattning och packning.

Nu gäller det bara att komma ihåg att följa med själv!

tisdag 12 januari 2010

De inre orkestermedlemmarna

Jag är ju stolt vice ordförande i Gotlandsmusiken, en fantastisk länsmusikorganisation med gott rykte i hela landet. 18 superproffsiga musiker, som kan göra i stort sett allt. På bilden ser ni Gotlandsmusikens blåsorkester, riktiga trollkonstnärer med de blänkande instrumenten som verktyg.

Men jag fick ett annat perspektiv på det där med orkester när jag läste boken "Fritt fall" av Eva Sanner. Många böcker inom genren personlig utveckling har det blivit genom åren, och jag ska erkänna att jag är luttrad och läser dom allt slarvigare. Sällan fastnar något som jag tar med mig någon längre tid. Men i den här boken tog jag med mig detta med ens inre orkestermedlemmar.

Sanner gjorde en liknelse - vi har så många personligheter inom oss, såna som har formats ända från barnsben och upp genom åren fram till nu. Röster som hörs olika starkt, allt ifrån bastuba eller puka till en liten spröd triangel. Om man får syn på de här olika medlemmarna i den inre orkestern och accepterar att de finns där, kan man kanske skriva ett partitur så alla till slut lirar samma låt. Så länge man inte har koll på dom är man en usel dirigent som tror man har koll på livets orkester medan medlemmarna sitter och jammar på sitt bara. Men får man syn på individerna, en och en, så går det att få ihop ett riktigt vackert stycke. Det gäller att se dom, acceptera dom och också förstå vilken roll dom spelar i mitt liv (eller kanske vilken stämma, snarare). Och framför allt inte döma, utan i stället göra det bästa av deras olika egenskaper!

Jag har sedan jag läste boken försökt identifiera mina orkestermedlemmar:

* Drömmaren
* Enstöringen
* Syster duktig
* Latmasken
* Den otåliga
* Organisatören
* Sökaren
* Perfektionisten
* Barnet
* Njutaren
* Fördömaren
* Den förnöjsamma

Kanske finns det fler, men dom har jag ännu inte fått syn på. Fundera gärna igenom vilka orkestermedlemmar DU har!

söndag 10 januari 2010

Paradiset är nära!

Jag hör till kategorin människor som stundom undrar hur vi hamnade här uppe i kalla Norden. Jag är inte gjord för att leva i detta mörka och kyliga klimat, och en av mina drömmar är att hitta en boplats på ett varmare och ljusare ställe, nära havet.

I väntan på att drömmen förverkligas, åker vi på fredag till Malaysia för tredje gången. I fredags ägnade Bosse och jag oss ett par timmar åt att plocka fram vår packning, och det är rätt enkelt. Minimalt med kläder, samt en hög böcker. Lite mediciner och plåster, samt solcremer. That´s it! Vi vet av erfarenhet att vi knappt använder några kläder, och behöver vi fylla på köper vi på plats.

Vi har aldrig varit i Thailand, så jag kan inte jämföra annat än med goda vänners vittnesmål. Malaysia och Thailand är grannländer, så klimatet är detsamma. Jag tror att även mentaliteten bland människorna är i stort sett densamma. Den stora skillnaden tycker vi oss märka i att Malaysia fortfarande är relativt sett outforskat. Vi märker sällan några svenskar när vi är där, turismen är inte lika utbredd ännu. Det är obegripligt, för det är lika paradisiskt som i Thailand. Tror vi.

Jag vet, jag VET, att jag från och med fredag morgon kommer att leva dygnet runt med ett fånigt leende på läpparna. Jag längtar, och jag kommer att njuta varje minut.

Rapporter - om än korta! - kommer här på bloggen. Förhoppningsvis med ljuvliga bilder!

fredag 8 januari 2010

Matlagningshjälp

Det här är numera en vanlig syn hemma hos familjen Björkman. Bosse vid bänken, förberedande middag. Uppvaktad av hunden på golvet (så har det i och för sig alltid varit) och nyförvärvet katten Seved på närmare håll. Vi visste - vi har haft ett antal katter under årens lopp även om det nu var länge sen - men vi var ändå oförberedda. Oförberedda på att plötsligt ha en varelse i huset som man inte vet var man har, som tar sig fram var katten (ursäkta skämtet) som helst och som bara dyker upp ur tomma intet. Snabb som en vessla.

Han är alldeles underbar, vår lilla kattpojke. Han - och hunddamen Shiva - skänker oss en stor, stor glädje!

torsdag 7 januari 2010

Nu är korsordstidningen klar!

Jag och käre maken prenumererar på två korsordstidningar; Lyckokryss och Mästarkryss. Svåra, härliga korsord, de allra flesta.

Vi löser korsord över helgfrukostarna ofta, ibland tar vi också ett korsord som avslutning på en tuff arbetsdag. Vi sitter mitt emot varandra vid köksbordet, och vänder på tidningen då och då så den ena ser upp och ner och den andra rättvänt. Många gånger kan man genast se vad ett ord ska bli när man plötsligt får tidningen upp och ner!

Vi kompletterar varandra väl när vi löser korsord. Även där.

Bästa vännen Kerstin prenumererar på samma tidningar, och när det börjar bli dags att skicka in för att vinna alla priser man aldrig vinner, brukar vi höras och stämma av. Helst ska man ha löst samtliga korsord i tidningen, annars är det ett litet nederlag.

Nu är aktuellt nummer av Lyckokryss helt färdiglöst, nu har jag gjort i ordning ett kuvert men skickar det inte riktigt än. Först måste vi ju stämma av läget, Kerstin och jag!

onsdag 6 januari 2010

Det mesta är redan uträknat

Jag hade bestämt mig för att mitt blogginlägg i dag skulle handla om att slumpen inte finns utan att det som händer en och som man kan beteckna som slump oftast är sånt som är meningen. Ibland märker man det inte, men när man märker det kan man ibland se det som en konstig tillfällighet.

Jag tror inte på tillfälligheter, utan att det som sker har en mening. Lite provocerande för somliga ibland.

Just som jag hade bestämt det, läste jag min vän Pias senaste blogginlägg som handlade om just detta. En tillfällighet? Inte alls. Det råkade bara vara så att jag märkte det.

Jag snubblade för någon vecka sedan över företaget Holy Lama, som säljer ekologisk, naturnära hudvård. Jag blev nyfiken och var in på deras hemsida för att titta. Det blev också en beställning av lite hudrengöring m.m.. Dagen efter, eller om det rent av var samma kväll, får jag ett mycket personligt och trevligt mejl från Monica som driver företaget, där hon tackade för beställningen och påminde om att det var nyårshelg och att det därför kunde dröja någon dag extra för mig att få paketet.

Eftersom jag gillar sånt, personliga hälsningar och den nära kontakten, svarade jag och tackade för att hon tagit sig tid till just det. Vi fick omedelbart en god kontakt, jag liksom gillade henne skarpt på avstånd.

I går kom paketet, med ett ljuvligt innehåll. Hon hade dessutom packat ner en liten extrapresent som jag inte beställt. Återigen skrev jag ett mejl för att tacka. Då råkade hon nämna att hon förutom att göra detta, också har en resebyrå, Monica Travel. Det visade sig att hennes specialitet är skräddarsydda resor, och särskilt sydostasien, bl.a. Malaysia.

Jag har just läst ut "bärböckerna" av Eva Swedenmark och Annica Wennström, där en av huvudpersonerna startar en resebyrå med specialitet skräddarsydda resor. Mitt och käre makens favoritresmål är Malaysia, vi reser dit för tredje gången om en dryg vecka. Vi har också diskuterat om det inte måste bli sista gången, för det börjar bli så dyrt och krångligt. Vi har försökt att leta på nätet efter billigt boende för att kunna resa dit reguljärt, men det är jättesvårt när man inte har lokalkännedomen och kunskapen.

Nu har jag hittat en person som är specialist, så nu kanske det inte måste bli sista gången vi åker just dit.

Slumpen? Tillfälligheter? Nix. Jag var bara redo, eller hur dom brukar säga!

söndag 3 januari 2010

En tripp till forna dar

Hela helgen har tillbringats hos gamla mormor där Kerstin och jag har
sorterat och klistrat in foton. Vi har vandrat genom släkten från
slutet av 1800-talet till nu. Arbetssamt och kul!

fredag 1 januari 2010

Filmtajm

I går på nyårsafton frossade jag i filmtittande, något jag nästan aldrig gör. Först ut var "Dirty dancing" (ärligt talat - finns det något mer glimrande att se?), sen hade jag en kvart på mig att gå på toa och sätta på kaffe innan det var dags för "Livet är underbart" med James Stewart från 1946. Se den om du inte redan gjort det, den är lite lustig i sin enkelhet och förutsägbarhet, men budskapet är universellt och gångbart än i dag.

Under kvällen visades "Sömnlös i Seattle" med Tom Hanks och Meg Ryan, som det visade sig att både jag och Bosse hade lyckats undgå sedan den kom ut 1993. Varför, undrar jag? Den var riktigt trevlig, och dugliga skådisar kan göra vilken film som helst till mästerverk. Men det vi fastnade mest för var soundtracket, som jag genast laddade hem från iTunes och brände ner. Gamla härliga låtar med artister som Patsy Cline och Jimmy Durante för att nämna några.

I dag faller snön här på Gotland. Jag ska lämna ön för några dagar och lämna Bosse, hund och katt, för att umgås med mormor och mor (och Roffe förstås!) över en hel hoper gamla fotografier som vi ska sortera. Ska bli kul!