Jag är ju stolt vice ordförande i Gotlandsmusiken, en fantastisk länsmusikorganisation med gott rykte i hela landet. 18 superproffsiga musiker, som kan göra i stort sett allt. På bilden ser ni Gotlandsmusikens blåsorkester, riktiga trollkonstnärer med de blänkande instrumenten som verktyg.Men jag fick ett annat perspektiv på det där med orkester när jag läste boken "Fritt fall" av Eva Sanner. Många böcker inom genren personlig utveckling har det blivit genom åren, och jag ska erkänna att jag är luttrad och läser dom allt slarvigare. Sällan fastnar något som jag tar med mig någon längre tid. Men i den här boken tog jag med mig detta med ens inre orkestermedlemmar.
Sanner gjorde en liknelse - vi har så många personligheter inom oss, såna som har formats ända från barnsben och upp genom åren fram till nu. Röster som hörs olika starkt, allt ifrån bastuba eller puka till en liten spröd triangel. Om man får syn på de här olika medlemmarna i den inre orkestern och accepterar att de finns där, kan man kanske skriva ett partitur så alla till slut lirar samma låt. Så länge man inte har koll på dom är man en usel dirigent som tror man har koll på livets orkester medan medlemmarna sitter och jammar på sitt bara. Men får man syn på individerna, en och en, så går det att få ihop ett riktigt vackert stycke. Det gäller att se dom, acceptera dom och också förstå vilken roll dom spelar i mitt liv (eller kanske vilken stämma, snarare). Och framför allt inte döma, utan i stället göra det bästa av deras olika egenskaper!
Jag har sedan jag läste boken försökt identifiera mina orkestermedlemmar:
* Drömmaren
* Enstöringen
* Syster duktig
* Latmasken
* Den otåliga
* Organisatören
* Sökaren
* Perfektionisten
* Barnet
* Njutaren
* Fördömaren
* Den förnöjsamma
Kanske finns det fler, men dom har jag ännu inte fått syn på. Fundera gärna igenom vilka orkestermedlemmar DU har!
5 kommentarer:
Det här var intressant.
Har försökt skapa en bild av din personlighet. Rätt svårt.
Vem är det som hörs mest och spelar solo ibland och vem är det som bara får spela några toner?
Jag ska låna boken och se vilken orkester jag får fram.
Jag önskar dig en trevlig resa och ta med dig lite värme hem.
Kram Viola
Kära Viola! Det är inte helt lätt, men ungefär så här; Syster duktig och Perfektionisten har dominerat imånga år. Dock har Den förnöjsamma och Njutaren börjat ta sig lite ton. Den som har svårast att göra sig hörd är nog Barnet, tror jag.
Fritt Fall ligger i högen som T men inte jag läst. Har inte riktigt haft lust eftersom jag är så skeptisk till den typen av böcker. Men jag kanske ska tänka om alltså? För övrigt påminner mina orkestermedlemmar väldigt mycket om dina.
Annika - tja, jag tycker boken var så där. Började väl hyfsat, men blev lite för klyschig med tiden. Inget jag rekommenderar för dig, det var just den här enskilda vinklingen som jag tycker var lite spännande. Jag tror du kan tillbringa tiden bättre, om jag känner dig rätt! :-)
Skicka en kommentar