Helkväll (och -natt...)

I går kväll var det musikfestival på Gumbalde, den golfbana med restaurang och hotell som ligger 20 minuters promenadväg hemifrån oss i Stånga (ja, Stånga är fortfarande "hemma", några dagar till!). Jill Johnsson var det stora dragplåstret, men vi gick dit för god mat och umgänge och brydde oss aldrig om den stora konserten. I stället satt vi ensamma kvar utanför restaurangen i den fantastiskt ljumma (och torra!) augustikvällen och väntade in Niklas Sojde och Vuxna män som lirade där senare under kvällen. Det blev en härlig upplevelse, jädrans bra killar. Det var sväng och gung, allt ifrån Roy Orbison till Sweet. Yeah!

När kvällen övergick till natt, fortsatte vi festen hemma hos en god vän som bor granne med golfbanan, och satt på hans altan i några timmar till. Framåt halvfyratiden vinglade vi hemåt, glada och trötta. Käre maken först i reflexväst, och jag i släptåg. I dag har jag känt att jag inte är purung längre. Att det straffar sig att vara uppe hela natten och dricka annat än vatten. Konstigt.

Vill du höra ett youtubeklipp med Niklas Sojde och Vuxna män kan du klicka här eller på bilden.

En ruggig dag

I packningen inför vår semestervecka la jag högtalarna till datorn. Tanken var att jag skulle kunna ägna mig åt min kurs i bildbehandling i händelse av dåligt väder någon dag. I går råkade en tanke komma över mina läppar - jag sa något om att det ännu inte varit någon dag med dåligt väder så jag kunde ägna mig åt kursen.

Jag är säker på att universum lyssnade och gjorde mig till viljes. För i dag har det INTE varit skönt!

Morgonpromenaden hade jag bestämt skulle ägnas åt fotografering, så jag lämnade stavarna hemma. Men dimman låg så tät att det var svårt att få några användbara bilder alls. Några blev det dock. Det var en fantastisk morgon - jag hade sällskap av koltrast och näktergal (och en och annan snigel på stigen!), dofterna av ros och kaprifol följde mig och luften var så fukmättad att dropparna kändes mot huden. Det var alldeles fantastiskt härligt!

Senare hade jag lovat att följa med käre maken på en golfrunda (nej jag spelar inte, men promenerar med nån gång i bland). Men efter halva rundan blev det för ruggigt, de sista nio hålen fick han gå själv medan jag höll mig dels inomhus dels i bilen.

Jag ber verkligen om ursäkt att jag sa så där, jag önskar HÖGT att vår sista dag i Skillinge för den här gången ska bjuda på samma generösa sol som vi blivit vana vid den här veckan. Snälla, snälla, snälla!!

En helg i lättjans och umgängets tecken

Kristi Himmelfärdshelgen är en härlig långhelg, som alltid. Den här gången med varmt och disigt, fuktigt väder, och solen lyser ännu med sin frånvaro. Kanske hinner den komma fram innan helgen är över.

Vi har också kärt besök den här helgen, Kerstin och Roffe har kommit för första gången på länge. De bor i Nynäs, så de har faktiskt gått till Gotland!

Några dagar tillsammans med dom innebär golf i kvadrat för boysen, vi ser knappast röken av dom. De kommer hem och äter middag, och somnar framför TVn. Kerstin och jag tar det lugnt, pratar, löser korsord, promenerar (dåligt av den varan för mig den här gången, ont i foten!), sippar vin och gosar med djuren. Kort sagt har jag just nu fyra dagar rekreation. Välbehövligt och jätteskönt. En tyst stund vid bordet med var sitt korsord, är ett oerhört avkopplande sätt att umgås!

Fredagsmys i min tappning

I dag är det fredag, och jag är ledig. Orsaken är att i morgon bitti tar vi båten till Oskarshamn för vidare bilfärd ner till Skillinge på Österlen. Jag måste få en dag i lugn och ro här hemma för att hinna tänka. Fundera över vad vi ska ha med oss och hinna ikapp mig själv. Jag är så ovan vid att kunna skrota runt och plocka, att ta saker i min takt. Alltid alltid ska jag vara så himla effektiv; ha ett snabbt mål med allt jag tar mig för, inte gå upp till övervåningen utan att maximera utbytet av att vara där uppe. Alltså inte bara hämta en grej, utan samtidigt passa på att sortera in de lösa pappren, ta fram lakanen, städa nattduksbordet, hänga in kläderna...etc.

Så är det inte i dag. I dag tar jag en sak i taget, den jag kommer på just nu. Ovan känsla som sagt, men skön skön skön. Tänk om jag kunde tillåt mig mer av sånt.

En vecka i Skillinge, härligt. Det är tredje året i rad som vi hyr samma hus, och det är egentligen bara en konstig slump att det blev så. Det är ett trevligt hus, fantastiskt placerad i Skillinge hamn. Hela dagarna flödar solen där, framåt kvällen när framsidan ligger i skugga förpassar man sig till solen på Hamnkrogens uteservering. Livet är lätt att leva där, kanske beroende på årstiden och att man faktiskt råkar vara ledig!

Den här gången ska Roffe och Kerstin hänga med, det ska bli jättemysigt. Grabbsen kommer att spela golf, och vi kommer troligen att ta bilutflykter på Österlen, ta långa promenader och lösa korsord. Samt prata. Prata, prata, prata.

Fast jag har med mig lite jobb. Inte i pappersformat, utan i huvudet. Svårt att släppa den problematik som vi just nu brottas med, att göra en miljonbesparing 2010. Innebär uppsägningar, som måste tas tag i före semestern. Personalen vet vad som är på gång, men inte hur vi ska lösa det. Jag måste ha en bra lösning klar när jag är tillbaka den 8 juni. Jag vet ungefär hur det blir, men det kommer nog att sysselsätta min arma skalle en del. Därför är det bra att Kerstin är med - hon kommer att distrahera mig på ett hälsosamt sätt som jag nog behöver!

Jag varskor redan nu - mina blogginlägg kommer att bli lite färre den närmaste veckan. Tror inte jag kommer att ha superlust att sitta särskilt mycket framför datorn!

Första medaljen i år!

Så. Hemma igen efter en helg på fasta landet, huvudsakligen i Nynäshamn. Åtminstone har vi sovit och ätit där. Huvudskälet till att åka den här gången var vandringsloppet Let´s walk, 12 km på norra Djurgården i Stockholm, bedövande vacker. Häggen doftade och grönskan nästan gjorde ont i ögonen.

Fast när vi vaknade på morgonen trodde vi nästan inte det skulle bli något av, eftersom regnet vräkte ner utanför fönstret. Vi chansade och åkte - och regnet blåste bort. Grönskan blev än mer intensiv av regnet och våren slog oss med samma förundran som alltid.

Det var jag, Kerstin och Sara - tre generationer! - som avverkade sträckan tillsammans. Visserligen med sisådär tusen gångare till förstås, men dom struntade vi i. Vi bara knatade, pratade och njöt. Blev lite ompysslade utmed vägen med vatten, bananer, choklad och juice. Och när vi plötsligt var i mål fick vi kaffe och bulle samt en presentpåse med lite grunkor i. Allmänt jättetrevligt. Och då sprack också molntäcket upp, och solen tittade fram. Så nöjda vi kände oss när vi satt där i gräset och mumsade på våra bullar och vårt kaffe!

Värt att notera är också att vi fick silvermedalj alla tre!

Nu har jag klarat av årets första, nästa är Vårruset i juni och slutligen Tjejmilen i augusti. Känns riktigt fint, det här är en perfekt uppvärmning.

Medan vi tjejer gick loppet var Bosse och Roffe ute på golfbanan. Förstås. Resten av tiden tillsammans ägnade vi som vanligt åt korsord, jag upptäckte härom dagen att tidningen Lyckokryss som vi ännu inte öppnat ska vara inskickad med lösningar om 14 dagar. Bara att spurta!

Nu sitter jag tillsammans med Bosse på vår glasveranda, som är så toppen (som att sitta ute, fast inomhus). Han löser korsord och mumsar på nynäshamnsinköpt korv som Kerstin smugglat ner i vår väska, och jag gör diverse ärenden på datorn. Jag har just löptränat, ett litet Vårrus, faktiskt. 35 minuters lätt jogging. Jag fixar det rätt bra, det är nog mest den mentala orken som tryter om jag ska vara ärlig.

Sammanfattning av läget just nu: nöjd.

Nu har grabbarna kommit iväg till Portugal, på sin golfresa. Klockan är nu långt efter midnatt, och vi vet att de har kommit fram till Lissabon, och nu sitter på plan på väg till Faro. Sen bilresa till Carvoeiro. Lyckos... tydligen 26 grader i dag!

Snöslask i Nynäshamn.

I dag har vi haft vårt andra yogapass på kursen jag och Kerstin, och det är faktiskt riktigt BRA. Och vi promenerar och genererar steg och steg och steg...

Mina medarbetare kommer inte att tro mig när jag visar alla mina steg i helgen, vi som har ett lag tillsammans på http://www.tappa.se/. Huvaligen, hur ska jag förklara det här? Får lämna Kerstin som referens.

I morgon är sista yogakursdagen och promenaddagen för den här gången, och sen väntar tre arbetsdagar innan jag är tillbaka igen!

Vardag och kulturpolitik

Så var den helgen över. Dyyyyr, blev den. Men å andra sidan är det ju det vi strävar efter. Att samla ihop pengar till vår längtansvärda malaysiaresa i januari nästa år!

I dag faller egendomligt nog en äcklig blötsnö över Gotland. I ett tidigare inlägg skrev jag om starurar, och det här är den andra nu om jag har räknat rätt. Sju stycken lär vi ska behöva genomlida, innan våren är här på riktigt. Vet aldrig om det där stämmer, men man pratar så varje vårvinter. Just nu känns det intensivt som om just det här vädret är onödigt. Mars är en vårmånad, det håller jag hårt på.

Bosse håller på och förbereder sin golfresa till Portugal på lördag. Tvättar och packar, planerar och räknar valuta. Där han ska tillbringa en vecka är det just nu runt 19-20 grader och strålande sol (något jag har järnkoll på via min iPhone!). Han packar bland annat shorts, det känns verkligen konstigt och avundsvärt. Men jag unnar honom det, han är värd den här trippen tillsammans med goda golfvännen Roffe.

Medan han är borta ska jag bland annat tillbringa rätt mycket tid ihop med Kerstin, mycket god väninna tillika mor, och bland mycket annat ska vi gå en yogakurs i helgen i Nynäshamn. Viryayoga, alldeles nytt för mig som bara sysslat med power- och kundaliniyoga tidigare. Ska bli spännande.

I går kväll diskuterades förslaget till kulturpolitiskt program på Gotland i vår (S) kommunstyrelsegrupp. Det är jättebra att få ett kulturpolitiskt program, men hur i all sin dar ska det gå att förverkliga det i dessa tider när det råder underskott och uppsägningar i de mest angelägna förvaltningarna? Jag begriper det inte, men hoppas förstås att kulturen i och med programmet som omväxling kan få en framträdande roll. Kultur är så mycket, och är så viktigt för människors hälsa. Tänk så mycket rehabiliterings- och sjukvårdspengar vi skulle spara om vi i stället vågade satsa på kultur; sång, musik, teater, dans, konst, hantverk! Både upplevelser och möjlighet till utövande är viktigt att människor får tillgång till i sin vardag. Det ska vara nära folk, lättillgängligt.

Gotlandsmusiken är ett lysande exempel på tillgänglig kultur, som både erbjuder upplevelser och utövande. Länge leve Gotlandsmusiken!