Skagenveckan blev fantastisk

Här möts Skagerack och Kattegatt!

För en vecka sedan kom vi hem från en semestervecka med goda vänner till Skagen. Vi hade en sagolik tur med vädret - första dagen blåste det galet, vi blev helt sandblästrade när vi var ner till stranden, men därefter bestämde sig vinden för att vila en hel vecka. Varm höstsol och helt vindstilla varenda dag, helt ljuvligt!

Vi bodde i ett högsmalt trevåningshus, på var sin våning med gemensamhetsrum och kök högst upp. Balkonger åt båda hållen, havet såg vi från båda. Det var som en slags utsiktsplats, det där rummet. Huset ligger i utkanten av samhället Skagen, med ett par kilometer ner till centrum och hamnen. Där lossades det fisk på mornarna, så hela luften var alldeles dränkt av fiskdoft när en klev ut på balkongen på morgonen.

I vårt utsiktsrum spelade vi canasta samt åt och drack gott. Dessemellan tog vi bilutflykter och promenader. En av utflykterna gick till Grenen, platsen där Skagerack och Kattegatt möts, och där haven bokstavligen kommer från olika håll och MÖTS. Häftigt att stå med fötterna i det kalla vattnet. Själv är jag en badkruka, badar ogärna om det är kallare än 25 grader i vattnet, men käre maken kastade sig i Skagerack utan större betänkligheter, liksom vännen E.

Jag skulle kunna berätta mycket, men låter bilderna berätta i stället. Skagen kan jag mycket väl tänka mig att åka tillbaka till.

Kortspelandet tar oss över världen

På sommaren 1998 spelade vi vår första trevande canastamatch, käre maken och jag tillsammans med goda vännerna E och L. De besökte oss på grisgården (!) i Trelleborg där vi hyrde hus en vecka på semestern. På den vägen är det - vi träffas fortfarande efter nästan 15 år några gånger per år för att spela canasta, och spelet har tagit oss över världen!

Det par som förlorar ett spel, lägger pengar - ett visst antal kronor per poäng - i en pott. Vi spelar inte bara familjevis, utan skiftar partner hela tiden, och faktum är att under årens lopp har summan av förlusterna varit förbluffande jämn, kanske just tack vare det.

Vi började ha ett mål med pengarna - vi skulle åka till Köpenhamn och dricka Canasta Cream. Men hur det nu blev, så svängde vi av och hamnade i Prag i stället, detta var 2005. Där mötte vi våren, bodde i en lägenhet mitt i stan, åkte båt och drack öl på flerhundraåriga anrika ölhallar.

Jag poserar tillsammans med musikerna på båtturen på Moldau

Resan gav mersmak, och vi fortsatte "spara" (=spela och förlora pengar). Två år senare firade vi återigen valborg och Första maj utomlands, nämligen i Budapest. Även nu bodde vi i en bra lägenhet mycket centralt. Vi blev ständigt påminda om den här huvudstadens i många delar dramatiska historia, bland annat genom väl synliga skotthål i fasaden mitt emot vårt hus. En mycket fascinerande stad tycker jag, dit käre maken tog mig tillbaka förra året.

Här bodde vi i Budapest, på andra våningen

Nu spände vi bågen. Redan vid spelbordet i budapestlägenheten bestämde vi oss för att nästa resmål måste bli Malaysia.

Knappt tre år senare hade vi spelat ihop tillräckligt mycket pengar för att vi alla fyra kunde tillbringa två veckor på ett riktigt fint hotell vid havet på Langkawi. Jodå, vi tog en tripp till Kuala Lumpur också. Handen på hjärtat var det väl inte bara spelförluster som finansierade resan, utan även rejält tilltagna insatser...

Lunchrestaurang på Langkawi. Här har de god Cordon Bleu!

Fantastiskt lyxiga frukostar på hotellet

Så i fjol var det dags för resa nummer 4, och nu stod Cornwall på tur. Fantastisk resa, vi bilade i 10 dagar i detta sagolika landskap. Hälsade på Kung Arthur på Tintagel och bodde i små gulliga hus i Penzance och annorstädes. Mycket minnesvärt, Cornwall kan rekommenderas!

Vid Dunster Castle

På en pub stötte vi på miss Marple vid sitt stambord!

Förra helgen var våra spelkompisar hos oss på besök, och vi spelade ihop lite till. Vi bokade också nästa resa, som äger rum första veckan i september. Den här gången ska vi till Kroatien.

Köpenhamn? Nä, dit har vi inte kommit än.

2012 - bakåtblick

Jag är knappast ensam om att göra en "årskrönika", eller bakåtblick så här i nyårstider. Men det är ett riktigt bra sätt att få syn på allt som händer omkring en. Att stanna upp, kolla i kalendern och reflektera över det som har hänt. Har det blivit som jag trodde och förväntade mig? Hade jag över huvud taget några förväntningar, eller har jag bara låtit tiden rulla på?

2012 kan jag summera som resornas år, samt det år då jag fyllde 50 och därmed får "göra vad fan jag vill" som jag själv formulerade det i min tankebok. Vi firade även silverbröllop, käre maken och jag.

I samband med min 50-årsdag hade käre maken ordnat en resa till Budapest för oss båda. Vi har varit där tidigare, men jag önskade mig tillbaka. Bl a ville jag grundligt bevista "House of terror", det fantastiska museet över nazisternas och kommunisternas järngrepp över Ungern. Missa inte det om ni är i Budapest, lova det!

Resan var en överraskning, jag fick veta någon vecka innan att vi skulle bort, men inte förrän ett par dagar innan vi skulle resa visste jag om att jag skulle ta passet med. När vi kom tillbaka till Sverige stannade vi på hotell i Stockholm där det blev överraskningsfest med släkten. Så jag fick fira 50-årsdagen med dunder och brak, tack för det.

Och nu gör jag verkligen vad fan jag vill, för nu är jag 50!

Mars månad ägnade jag åt gröna kuren, för andra året i rad. Det är ett sätt att avvänja kroppen från allt socker, och innebär att alla jäsningsprocesser i tarmarna slutar. Resultatet är ofta viss viktminskning, men inte minst en känsla av lätthet och välmående. Det innebär att man bara äter gröna grönsaker, proteiner och bra fetter under 2-4 veckor. Konsekvent och uteslutande, utan pardon! Mars månad är en perfekt månad att ägna åt sånt, det händer inget annat då (även om käre maken hävdar att februari vore bättre, eftersom den är kortare...). Och bestämmer man sig bara, går det lätt. Det är en god investering! Läs mer om gröna kuren här eller googla så får du upp fler sidor. Häng på i mars igen, vetja!

I maj åkte vi till Cornwall tillsammans med våra canastavänner. En underbar resa på 10 dagar, vilket landskap! Den engelska landsbygden är väl värd ett besök. Ett av de bestående minnena är de smala, smala vägarna med ligusterhäckar vid sidorna.

Vägen var på sina håll så smal att det knappt gick att mötas. Charmigt och egensinnigt.

Clovelly, Cornwall, vid lågvatten.
 

Under våren fattades ett beslut som påverkade min arbetssituation väsentligt under resten av året, nämligen att jag skulle rigga en kompetensväxling. Det fick stora följder, och innebar mycket arbete för mig från juni månad och året ut. Jag arbetade hela sommaren med rekrytering, och hösten ägnades så gott som uteslutande åt omorganisation, uppsägningar och nyanställningar samt sjösättning av den nya organisationen. Hårt och slitsamt, men roligt och framåtsyftande, förstås. Arbete 24/7, som det heter numera (24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan, för den som inte stött på uttrycket). Det har faktiskt varit mer eller mindre så. Trots det tog jag mig tid att umgås med dotter och måg då de besökte oss en sommarvecka. Ack så kärt, och alldeles för sällan!

Under hösten har vi också haft en inneboende hemma, min goda vän Lotta och tillika nyanställda biträdande ombudsman. I väntan på bostad har hon och hennes hund bott i vårt gästrum. Det har gått väldigt bra, men har också det slitit på oss alla och förstås bidragit till att hösten varit extrem på flera punkter, inte bara vad avser arbetsbördan. Nyttig erfarenhet, och vi har konstaterat att vare sig vår vänskap eller arbetsrelation har tagit stryk!

Under hösten kom jag och käre maken igång med vårt gymtränande, något jag är både stolt och tacksam över! Däremot har yogan fått stryka på foten, dessvärre.

I skrivande stund lever jag en bit av mitt drömliv. Jag skriver det här sittandes i en bar på Kata Beach i Thailand (på Phuket), tillsammans med käre maken. Här lever vi under fyra veckor ett riktigt lyxliv, och manifesterar något jag har drömt om länge. En av mina förhoppningar för framtiden är att det här kan bli en del av vårt liv även framöver. Ikväll - på nyårsaftons kväll - kommer vi efter en festmåltid på fin restaurang promenera ner på stranden med vår flaska mousserande vin och två glas. Där kommer vi att sitta i sanden och skåla, se på fyrverkerier och khom loys (papperslyktor) mot natthimlen, tacka livet och lyckönska oss själva. Samt önska oss något för nästa år, så klart!

Jag har lovat käre maken att ändra lite på min livsstil när vi kommer hem. Jag ska också författa ett brev till mig själv om mina förväntningar och förhoppningar på 2013, som jag ska be en god vän ta hand om och posta till mig nästa december. Då ska jag jämföra hur det blev.

Och vad jag kommer att önska i kväll tillsammans med käre maken, det får bara han veta.

Jag önskar mina läsare ett riktigt gott nytt år, gör något bra av det!

Vi fortsätter spela oss runt världen

Äntligen har vi fått spela canasta igen! Det har varit ett oförskämt långt uppehåll ända sedan tidigt i våras, men skälet har varit att våra spelkamrater inte haft tid på grund av husombyggnad. Nu var vi där och invigde den nya spelhålan som rymdes innanför en fantastisk utbyggnad med härligt vackert fönster! För första gången i vår spelhistoria - som i alla fall har varat i 12 år hittills - gick det bra för mig hela helgen. Jag toppade helgligan, och förbättrade därmed min totala statistik. Hurra!

Efter vår malaysiaresa förra januari, har vi nu börjat spara till en ny. I maj nästa år åker vi och upptäcker Cornwall via bil, och det ska bli alldeles fantastiskt! Finns det någon som har tips att ge, tar jag tacksam emot!

Året som gick

Jag hade ambitioner för det här blogginlägget först, men taggade så småningom ner dom (tänk om jag kunde göra det på andra områden i livet också!). I stället för massor av reflekterande text över mitt 2009, väljer jag att lägga ut några bilder som speglar en liten del. Allt annat finns också, men det får vara kvar i mitt hjärta!

Året har präglats av mycket arbete, samt en intensifiering av yogan. Det senare känns riktigt gott, och inför 2010 har jag nu bokat in nya pass under våren; 3 st i veckan. Längtar redan! I övrigt önskar jag mig av 2010 hälsa; för både mig själv och mina nära och kära.

Tack för i år, och tack alla som har varit med mig under 2009!


Vintern började sent, men var kort och snörik.

Under tidig vår hade vi besök av våra älskade ungdomar. Kärt!

Det börjar bli tradition att vara en vecka i Skåne, de senaste åren i Skillinge. I år hade vi sällskap av Roffe och Kerstin, här vid Ales stenar.

Midsommaren firades med de flesta nära och kära i Lunda. En underbar midsommarafton med sol, mat, skratt och musik. Den som var uppe längst var min 89-åriga mormor, hon gav inte upp förrän frampå morgontimmarna!

Sommaren hemma i Tidlösa bjöd på både arbete... (här sågar Bosse upp väggen mellan glasveranda och TV-rum)

...och lättja. Bosse arbetade mest, och jag latade mig mest på vår härliga altan!

Jag tränade mycket, sprang Vårruset med sikte på Tjejmilen. Kroppen sa dock ifrån, så nu är det slutlöpt för mig.

Canastan var som vanligt en viktig beståndsdel under året, och nu har vi sparat ihop till vår efterlängtade malaysiaresa!

I juli hälsade min kära gamla vän Petra på några dagar, det var oerhört minnesvärda och härliga dagar!

Sensommaren bjöd på flyttbestyr, Sara och Affe skaffade sig egen lägenhet. Jättefin!

Under hösten fick inte bara vi besök, utan även Shiva hade en gäst.

I slutet av året utökades familjen med kattpojken Seved. Blandade känslor i familjen, jag är inte säker på att hunden uppskattar det lika mycket som vi gör.

I år var det vår tur att rå om ungdomarna under julen, dom var här en hel vecka och vi hade så kul, avslappnat och härligt.

Speldags igen!

Nu är det dags igen - för en välbehövlig paus i vardagen och för att förlora lite stålar till Malaysia 2010!

Den här gången sammanstrålar vi på Åland, i en lånandes stuga. Vi ska elda, laga god mat, smutta goda drinkar och spela canasta. Ljuvligt avkopplande, ska det bli!

Bosse och jag åker över redan med morgonbåten i morgon onsdag, för att förbereda; värma upp huset, blanda kortleken och sånt. Det är lite fånigt att först åka båt till fastlandet för att sedan åka båt till Åland. Direktlinje över Östersjön känns som ett mer smart alternativ, men möjligen finns inte det på grund av begränsad efterfrågan...

På torsdag kväll kommer L och E och sen brakar det loss, det stora spelfrosseriet!

På söndag åker vi inte direkt hem, utan stannar till i Norrtälje och träffar andra nära och kära ett par dagar. Jag ser verkligen fram emot några lediga dagar!

En dag i pengarnas tecken

Det har inte varit annat än plus och minus i dag, från morgon till kväll.

Till att börja med såg jag över familjens ekonomi den här månaden, och förberedde betalning av räkningar etc. Kommer att ha ont om tid till såna trivialiteter i veckan, eftersom det är dags för några dagars ledighet i canastans tecken igen (=förlora pengar) och vi åker redan på onsdag morgon.

När jag väl konstaterat att vi nog går runt en månad till, var det dags för momsredovisning i firman. Ja, vi har en firma käre maken och jag, om än i mycket blygsam skala. Men företag är det, och företag måste betala in förvärvade momspengar. Deklaration och inbetalning, ordning och reda.

Slutligen har det blivit några timmar med budget 2010 för jobbets räkning. Ingen lätt ekvation att få ihop, men nu när kvällen nalkas känns det ändå rätt bra. Bättre än så här går inte att få under rådande omständigheter (även om jag skulle önska lite bättre förutsättningar) och det är någon slags nöjdhet i den vetskapen.

Kväll, ja. Den kom rätt tvärt i dag, någon som håller med om det? Lika överraskad blir man varje år. Egendomligt. Jag skrev på Facebook att pannlampans tid är inne, och det är sanning. Att gå ut med hunden på de kolsvarta leråkrarna utanför vårt hus måste upplevas för att förstås.

Om två månader och 21 dagar lyfter vårt plan mot Malaysia.

Hemma i Tidlösa

Vi har haft några fantastiska dagar tillsammans med våra goda canastavänner. Maximal tur med vädret gjorde att vi faktiskt kunde sitta under parasollet och spela, så vi släpade ut spelbordet och bänkade oss. Sideboards med lite gott att dricka inom räckhåll gjorde bilden fullständigt komplett. Åh, så vi har njutit!

Dock har vi inte bara spelat, utan även gjort utflykter (prylboden i Burs, hotellet i Djupvik, Gute Vingård etc.), och solat på altanen innan det blivit för varmt. Mornarna har varit bäst - jag och Bosse har smugit upp tidigt (vi är morgontidiga, hur länge vi än nattsuddar. Inte odelat positivt!), satt på en kanna kaffe, öppnat till altanen, torkat av de av dagg genomvåta möblerna och satt oss med en kopp gott och något att läsa. Så småningom har gästerna vaknat och kommit, och då har vi haft en skön stund i morgonro.

Altanen har blivit mitt semesterviste, och jag är lycklig nog att ha en hel veckas semester kvar. Hoppas att det kan bli fler ljuva mornar och soliga eftermiddagar där!

Canastadags igen - nu försvinner jag ett tag!

I kväll kommer våra kära vänner som vi spelar canasta med - förlorar och vinner pengar med samma glada miner. För pengarna går ju till vår malaysiaresa, så vi satsar glatt stora summor! Nu påbörjas slutspurten kan man väl säga, för i januari åker vi.

Här kommer jag inte att synas igen förrän tidigast på söndag då de har åkt. Nu går jag in i spelhålan!

Canastahelgen är över!

Så är vi hemma igen efter en fantastiskt härlig helg på många sätt. Vi har varit hos våra goda vänner på landet mellan Norrköping och Katrineholm, och där har vi gjort det vi alltid gör när vi fyra ses - spelat canasta, ätit och druckit gott.

Den här gången har det varit extra svårt att sitta inomhus för att spela kort, men vi har verkligen varvat det med att lata oss i solen med en drink och god bok, samt promenader. Inte minst på Första maj i Norrköping blev det promenad, sol och frisk luft (Tomas Östros var för övrigt alldeles lysande).

I gengäld lyckades vi förlora extra mycket, så pengamässigt blev det en minst lika bra helg som om regnet skulle ha vräkt ner. Som omväxling var jag inte sämst. Av oss fyra är Elisabet den som har mest tur i kort och kanske (men bara kanske!) också är lite skarpare än oss andra på att spela. Jag är nästan alltid jumbo, men jag är så van vid det att jag är liksom glad ändå. Elisabet däremot har svårt att ta minsta motstånd, får hon inte dom kort hon har "beställt" blir hon lite kinkig. Tur som en tok, både i kärlek och spel!

Nåväl. Käre maken och jag är några tusenlappar fattigare, och lite närmare Malaysia 2010!

Canastadags igen

I dag har det varit komplett sommarvärme på Gotland. Folk har gått i shorts och linne, och själv kände jag mig missklädsamt vinterklunsig i min skinnjacka. Underbart!

Haft lite arbetssamt och turbulent de senaste dagarna, så nu ser jag sannerligen fram emot valborgsmässohelgen. Vi ska till våra goda vänner i Sörmland och spela canasta igen; det betyder alltså att förlora en herrans massa pengar så att reskassan till Malaysia byggs på. Meningsfull sysselsättning, och ett kul sätt att förlora pengar.

Vädret ska bli vackert hotar dom med, och det gläder mig för allas skull som tänker vara ute. Vi "måste" ju vara inne massor. Huvaligen. Fast på Första maj ska vi ändå fira i ett demonstrationståg, och det blir i Norrköping. Käre maken är lycklig, för det är barndomsmarker för honom.

Allt det här innebär att jag inte kommer tillbaka hit förrän i början på nästa vecka. Möjligen blir det en kort rapport på söndag kväll förstås. Vi får se!

Jag önskar mina läsare en riktigt skön vårhelg, njut för allt ni är värda!

Bläckun har kommit till Stånga!

I morse både hörde och såg Bosse bläckun, eller tofsvipan som den heter på svenska. Den brukar hålla till på våra åkrar, och är mycket karaktäristisk och vårrelaterad. Jag blev glad, men såg själv inte till den tio minuter senare när jag var ute med jycken. Fast det räcker att han har sett den, då vet jag att den har kommit. I dag har det dessutom doftat vår i luften, något som Sara också vittnade om från Bagarmossen per telefon.

Det är en stor dag på fler sätt; vi har betalat in anmälningsavgiften till vår malaysiaresa som äger rum i januari. Nu närmar det sig; målet för våra gigantiska canastainsatser de senaste två åren eller vad det kan handla om. Vi har varit lusfattiga efter spelen de senaste gångerna, men jädrar vad kontot har växt! Och om vår gode vän Leifs prognoser håller och vi fortsätter i den här takten så räcker pengarna gott och väl när det blir dags. Kanske blir det några ringgit över att betala någon drink för vid poolen eller havet också.

Jag riktigt hör palmrasslet och vågbruset. Aaaahhh!!

Och i morse gjorde jag yoga, precis som jag lovade mig själv. Undrar om jag inte tog i lite mer än vanligt trots allt...

Vardag och kulturpolitik

Så var den helgen över. Dyyyyr, blev den. Men å andra sidan är det ju det vi strävar efter. Att samla ihop pengar till vår längtansvärda malaysiaresa i januari nästa år!

I dag faller egendomligt nog en äcklig blötsnö över Gotland. I ett tidigare inlägg skrev jag om starurar, och det här är den andra nu om jag har räknat rätt. Sju stycken lär vi ska behöva genomlida, innan våren är här på riktigt. Vet aldrig om det där stämmer, men man pratar så varje vårvinter. Just nu känns det intensivt som om just det här vädret är onödigt. Mars är en vårmånad, det håller jag hårt på.

Bosse håller på och förbereder sin golfresa till Portugal på lördag. Tvättar och packar, planerar och räknar valuta. Där han ska tillbringa en vecka är det just nu runt 19-20 grader och strålande sol (något jag har järnkoll på via min iPhone!). Han packar bland annat shorts, det känns verkligen konstigt och avundsvärt. Men jag unnar honom det, han är värd den här trippen tillsammans med goda golfvännen Roffe.

Medan han är borta ska jag bland annat tillbringa rätt mycket tid ihop med Kerstin, mycket god väninna tillika mor, och bland mycket annat ska vi gå en yogakurs i helgen i Nynäshamn. Viryayoga, alldeles nytt för mig som bara sysslat med power- och kundaliniyoga tidigare. Ska bli spännande.

I går kväll diskuterades förslaget till kulturpolitiskt program på Gotland i vår (S) kommunstyrelsegrupp. Det är jättebra att få ett kulturpolitiskt program, men hur i all sin dar ska det gå att förverkliga det i dessa tider när det råder underskott och uppsägningar i de mest angelägna förvaltningarna? Jag begriper det inte, men hoppas förstås att kulturen i och med programmet som omväxling kan få en framträdande roll. Kultur är så mycket, och är så viktigt för människors hälsa. Tänk så mycket rehabiliterings- och sjukvårdspengar vi skulle spara om vi i stället vågade satsa på kultur; sång, musik, teater, dans, konst, hantverk! Både upplevelser och möjlighet till utövande är viktigt att människor får tillgång till i sin vardag. Det ska vara nära folk, lättillgängligt.

Gotlandsmusiken är ett lysande exempel på tillgänglig kultur, som både erbjuder upplevelser och utövande. Länge leve Gotlandsmusiken!

Vårtecken och canasta

Varje morgon jag går med hunden nu, så lyssnar jag efter lärkan. Den har brukat dyka upp redan i februari ett par år i rad, men jag har faktiskt ännu inte hört den. I går morse däremot, stävade fyra strävsamma gäss kvackande över oss. Och Bosse visade mig några försiktiga snödroppar som trotsat sig upp ur den iskalla och is- och snötäckta gräsmattan. Så - visst finns det hopp! Det väntar en härlig tid - varenda dag kan man upptäcka nya tecken om man är observant. Och man vet vad man har framför sig; en lång härlig vår, och en lång härlig sommar!

Det stundar snart en helg igen, och den här gången blir det ingen latmanshelg minsann. Våra goda vänner Leif och Elisabet kommer och vi ska göra av med massor av pengar. Vi spelar Canasta, och har stora insatser och mycket i potten. Vi älskar att förlora, för då går pengarna till resan vi har beställt - Malaysia i januari 2010!

Vårt canastaspel är mycket mer än kortspel, det är en konstart. Vi började lite försiktigt 1998, och har sedan utvecklat spelet och umgänget maximalt. Vi träffas hos varandra eller på annan ort några gånger om året; äter jättegott, dricker ännu godare, dukar upp med äkta spelbord och tre kortlekar. Häller upp, och ger. Sen kör vi, till båten eller flyget går hem, ofta 3-4 dagar senare.

Men det går till välgörande ändamål (jodå!)!

Så något bloggande lär det inte bli förrän framåt tisdag, för spelet kommer att pågå ända till måndag eftermiddag. Hårda bud!