måndag 28 juni 2010

En tratt möter en naturkraft

Vår hund Shiva gick för en vecka sedan igenom en operation, där hennes juvertumörer togs bort. Dessa kom rätt fort, och växte rasande snabbt sedan vi väl upptäckt dem. Ruggigt. Nu var de så stora att de höll på att spricka, så det var i grevens tid.

Hem fick vi en omtöcknad och förvirrad dam, trattförsedd och med ett sytt jack på magen lika långt som kroppen själv. Första timmarna hemma bara satt hon rakt upp och ner i sin korg, hon verkade ha glömt hur man gör när man lägger sig ner. Husse fick hjälpa henne, sen somnade hon som en sten. Hon fick både antibiotika och värktabletter att äta.

Häpnadsväckande fort har hon repat sig. Nu är hon nästan sitt gamla jag, så som hon var en tid innan vi upptäckte knölarna. För sista tiden före operationen mådde hon inte bra, det kunde vi tydligt se. Möjligen är hon lite lugnare och - vad vi människor tycker - lydigare än tidigare, det är för tidigt att säga om hon har ändrat personlighet eller om hon fortfarande har sviter efter operationen.

Men något hon aldrig kommer att kunna ändra på, är snurrandet.

En cocker spaniel snurrar av naturen. Och hon snurrar motsols. Fort och ofta. Oftast kommer snurrandet av ohämmad glädje, såsom när husse eller matte plockar fram matskålen, antyder att det är promenaddags eller talar om att hon ska få följa med i bilen. Då snurrar hon fram, hon förflyttar sig framåt i spiralform. Den som inte har sett det har nog svårt att föreställa sig, den som ser det första gången skrattar gott. Det är inte bara hon, jag har känt många cockrar genom åren, och de har haft samma beteende allesammans!

Sätt nu samman detta glädjesnurrande med en gigantisk plasttratt. Föreställ er resultatet. Just det, hon river ner det mesta i sin väg, och hon förstår inte varför. Och sluta snurra, det går inte!

lördag 26 juni 2010

...både - men också....

Jag är en självutnämnd språkpolis. Jag är road av, och rätt bra på, svenska språket. Ja, inte som min mycket goda vän Petra förstås, som har det som yrke och som är utbildad språkkonsult. Jätteduktig, dokumenterat och upplevt. Men i alla fall. Jag tycker jag har känsla för språket även om allt jag gör inte är så korrekt alla gånger. Och jag är den där typen ni vet, vars blick oftast faller på det som är fel i en textmassa. Oavsett. Därför hamnar mycket av det som produceras på jobbet inför mina argusögon innan det går i tryck.

Ett av mina irritationsobjekt nu för tiden är begreppet som jag anser bör vara "både - och". Numera har det blivit allt utom det, flera varianter. Vanligast är; "både - men också".

- Hur har vädret varit i midsommar?
- Jo tack, det har varit både regn men också solsken.

Visst är det konstigt? För det här hör du väl aldrig:

- Hur har vädret varit i midsommar?
- Jo tack, det har varit lite både men också.

Nej, just det. Det heter "både och", och ingenting annat. Förklara det här för mig, språkkonsulten eller någon annan!

tisdag 22 juni 2010

Solsken på burk

D-vitamin är det vi får i oss via solen och dagsljuset. Det är viktigt för bland annat benstommens utveckling och för att vi inte ska drabbas av benskörhet t.ex. Men det påverkar också ork och energi.

Vi nordbor får i oss på tok för lite d-vitamin, även på sommaren säger dom som vet mer än jag om detta. Det låter rimligt. Jag och käre maken (han bara för att jag vill det!) äter d-vitamintillskott året runt, och bäst tycker jag att Holistics är. På vinterhalvåret (alla månader med "r" i namnet) äter vi två kapslar per dag, nu på sommaren en per dag.

Jag mår definitivt bättre sedan jag började med mina kompisar på burk!

söndag 20 juni 2010

Vallmon är trög i år

Vallmon är en av mina favoritblommor. Innan vi flyttade till Gotland hade jag knappt sett en vallmo "live", så när vi första gången semestrade i Skåne, i Trelleborgstrakten, fascinerades jag av vallmofälten. Jag gjorde misstaget att plocka en bukett för att sätta i vas, för att riktigt kunna njuta av prakten även inomhus. Buketten hade skrumpnat ihop till ett ingenting, innan jag ens kommit hem till huset. Vallmo ska njutas i frihet.

Här på Gotland är vi också bortskämda med vallmo, och allra vackrast tycker jag den är i den situation den av bönderna kallas ogräs, nämligen som uppstickare i sädesåkrar. Först ser man den inte, sen får man kanske syn på en eller ett par, och när man tittar efter riktigt noga ser man att det vimlar av den lysande vackra blomman. Hänförande!

Men i år verkar den inte vilja sig riktigt. Den är ytterst sparsam, och det kanske är för att man verkligen ska ta sig tid för att få syn på den. Det är nog någon mening med det också!

onsdag 16 juni 2010

Prylar marknadsförs, idéer torgförs

Jag befinner mig på Runö kursgård (f.d. folkhögskola) på ordförande- och ombudsmannakonferens. Dagen har bjudit på ett späckat program, mestadels briljant och lärorikt. Temat är marknadsföring och kommunikation, något man knappast kan lära sig för lite om i dessa dagar. Ta bara rubriken - en sån genial tes i sin enkelhet!

Mycket prat om varumärket, målgrupper, grafisk profil, den ideella sektorn, kommunikationsstrategier... etc. Jag som tycker det här är högintressant, antecknar för glatta livet och försöker komma ihåg allt som sägs, men det är naturligtvis omöjligt. Nu sitter jag dessutom och försöker renskriva mina anteckningar, medan jag kommer ihåg vad som sades.

Bland annat fick vi en dragning om Generation Ordning, av Sofia Johnsson från Kairos Future. Intressant och häpnadsväckande. Den nya generationen unga, är riktiga moraltanter. Deras ideal och mål i livet är att hitta den rätta, få ett bra jobb (gärna som ingenjör), bilda familj och hitta drömboendet. Mångas ideal är kyskhet, nykterhet och återhållsamhet i allmänhet. Åldern för förstagångsföderskor sjunker för första gången på 30 år. Men hallå! Var tog rebellerna vägen?? Se bara på det här:
  • På 1960-talet revolterade man genom Woodstock och hippierörelsen
  • På 1970-talet revolterade man genom att demonstrera, helst EMOT det mesta
  • På 1980-talet revolterade man genom att lyssna på hårdrock eller synth
  • På 1990-talet revolterade man genom att svina på Hultsfredsfestivalen och rejvpartyn
  • På 2000-talet revolterar man genom att.... delta i Allsång på Skansen!!!
Kan det sägas tydligare att den generation som nu växer upp har saknat något? Tänk att allt går igen, tänk att pendeln alltid svänger tillbaka!

Jag skulle kunna skriva mycket mer om det här, och kommer kanske att göra det också. Men jag kan inte undanhålla er dessa nya folkgrupper:
  • Moklofs - mobile kids with lots of friends
  • Yupplots - young people/parents with lack of time
  • Sallies - senior affluent life lovers enjoying second spring
Vilken folkgrupp tillhör du?

tisdag 15 juni 2010

En rar sabotör

Vi hade hund och katt på pensionat den veckan vi var i Skåne. I måndags hade vi kommunfullmäktige båda två hela långa dagen, vilket innebar att djuren fick vara kvar på panget till i måndags kväll. Det blev ett kärt återseende, från alla håll. Vi hade längtat mer än vi fattade, och både Shiva och Seved visade att de var glada att komma hem till sina revir och välbekanta trakter.

Seved visade sin uppskattning på ett mycket påtagligt sätt. Hela natten mer eller mindre. Han var superpigg, och tyckte inte alls vi skulle sova. Han vandrade omkring i huset nästan hela natten och jamade högljutt och klagande. Ibland kom han upp i min säng, petade på mig med en enstaka klo för att påkalla uppmärksamhet. När jag vaknade till och tittade upp, kråmade han sig på rygg för att jag skulle kela. Om inte det funkade, hoppade han ner på golvet och klättrade upp i panelgardinen helt intill min säng, bara för att jag skulle tvingas upp och plocka ner honom därifrån. Samtidigt spann han för fullt, den lille gynnaren!

Så där höll det på, största delen av natten.

I morse fortsatte han, som ni ser. På bilden sitter jag vid köksbordet med min frukostdrink, och försöker läsa tidningen. Hur bra tror ni det gick?

Men å, så go´ han är, den lille marodören!! (Och det vet han om!)

måndag 14 juni 2010

Soldusch

När jag flyttade till Gotland för snart tio år sedan, hyrde vi inledningsvis ett hus i Gnisvärd nära Tofta. Jag bodde där utan familjen första tiden, mina enda möbler i hela huset var en säng, och så lånade jag en stol och ett bord. I duschvrån fanns ett fönster, som vätte mot öster. Det gjorde att solen sken in där på morgonen, och reflekterade sig i duschstrilen. Det kändes som om jag renade mig med sol, duschade sol. Det fyllde mig med lyckokänslor.

I vårt nuvarande hus är det exakt likadant. Ett litet fönster mot öster i duschkabinen, vilket gör att jag solduschar på morgonen. Det måste vara den allra bästa start på dagen, eller hur?

lördag 12 juni 2010

På hemväg

Det var alldeles nyss vi körde in i Skillinge, med sex lediga dagar
framför oss, som oskrivna blad. Med blandade känslor reser vi nu
hemåt. Jag är inte riktigt färdig med ledigheten än.

Stoppa världen, jag vill kliva av en stund!

torsdag 10 juni 2010

Skillinges olika sidor

I det vita långa huset till vänster om mitten av bilden, bor vi den här veckan. Det är fjärde året i rad vi hyr det fina huset i Skillinge hamn, och vi trivs så fantastiskt bra. Men i år bjuder inte Österlen och Skillinge på det väder vi är vana vid när vi är här. Det är till och med så de infödda reagerar på att det är ovanligt kallt och ogästvänligt.

I söndags, som var vår första dag, var högsommarvärme. Vi firade bröllopsdag. Vi började som brukligt, med en lång lat morgon på den soldränkta trappan. Det blev en utflykt med kaffe och äggmackor i ryggsäcken, till Stenshuvud nationalpark och Gyllebosjön. Hur härligt som helst. Och vackert - bokskogar är något alldeles extra!

Vi avslutade dagen i flödande kvällssol på Skillinge Hamnkrog, där vi åt och drack gott. Därifrån ser vi också "vårt" hus, det är bara 200 m hem.

Dagarna därefter har varit råkalla, blåsiga och delvis regniga. Vi har ändå försökt vara ute så mycket som möjligt, inte minst "grabbarna", som spelat golf nästan varje dag. Kerstin har promenerat, och jag har stolpat omkring så gott jag har kunnat (med min förb... hälsporre i släptåg).

Det går ingen nöd på oss, inte alls. Men vi är bortskämda med kalasväder när vi är här, därför är det lite oväntat och ovant. Men vi är ju lediga. Vi gör vad vi vill, när vi vill. Det är det som är guldkanten. Det, och utsikten över hamnen!

I dag är det torsdag, och boysen har golfledigt. Vi tar en utflykt igen, troligen till vackra Ystad.

söndag 6 juni 2010

Jag gillar böcker och - bokar!!

I dag har vi delvis vistats i min favoritnatur - bokskogen. Vi besökte Stenshuvud nationalpark, vilken bland annat består av en fenomenalt bedårande bokskog. Grönskan är bedövande, man tappar andan. Skönheten är total. Vi har njutit.

Ikväll har vi ätit middag på Skillinge hamnkrog, och konstaterade att de glömt ta betalt för själva varmrätten. Vi har betalat för dryck, dessert och kaffe. Det kändes helt OK.

På det hela taget en bra dag. Vår 23:e bröllopsdag. Jisses!

fredag 4 juni 2010

Packat och klart

I morgon bär det av till en vecka i Skillinge. Tack och lov för IKEA-
kassar!

Medan vi är borta kommer Kristina att ta hand om vårt hus och bo
här, det känns tryggt. Gissa om jag längtar att komma iväg?

Jag återkommer under veckan, för den som vill.

tisdag 1 juni 2010

Så skönt det ska bli!

Arbetar intensivt dessa dagar, för det stundar semestervecka. Vecka 23 varje år brukar vi tillbringa på Österlen, i hyrt hus. De senaste åren i ett underbart hus i Skillinge hamn, där vi njutit många soliga härliga dagar. Så här såg det ut i fjol, då Kerstin och jag satt på trappen och njöt morgonsol.

Visst ser det härligt ut! Snart sitter vi där igen, och lapar varm morgonsol.