
Här på Gotland är vi också bortskämda med vallmo, och allra vackrast tycker jag den är i den situation den av bönderna kallas ogräs, nämligen som uppstickare i sädesåkrar. Först ser man den inte, sen får man kanske syn på en eller ett par, och när man tittar efter riktigt noga ser man att det vimlar av den lysande vackra blomman. Hänförande!
Men i år verkar den inte vilja sig riktigt. Den är ytterst sparsam, och det kanske är för att man verkligen ska ta sig tid för att få syn på den. Det är nog någon mening med det också!
3 kommentarer:
Vallmon hör till mina favoritblommor också. Kan det vara så för att vi tycker om den röda färgen Maria?! ;)
Min syster har vallmo vilt växande på sin tomt och de blommar för fullt just nu... så vackra och ståtliga i sin underbara röda färg.
Vallmo är en blomma som jag också älskar. På min tomt på ön kommer varje år två stycken röda vallmo, bara två, på samma ställe. När de blommar blir jag lycklig!
Ja Pia, vallmons röda färg är verkligen något alldeles speciellt!
Eva - två stycken! Det låter helt underbart!!
Skicka en kommentar