Att lära genom att göra

I folkbildningens tjänst - med rätt att göra skillnad!

Den här helgen har jag ägnat några timmar åt att skapa ett bildspel med tillhörande musik. Jag är hyggligt bra på att formge grafiska saker, i stora stycken helt självlärd och går VÄLDIGT mycket på känsla och inspiration. Jag får liksom bilder i huvudet, sen ger jag mig inte förrän jag har åstadkommit det där jag såg innanför ögonen. Och jag vet att det bästa sättet att lära sig är att skapa från grunden utifrån ett verkligt behov vilket jag verkligen fått göra den här gången, jag har överbryggt flera tekniska hinder "the hard way". Men jag klarade det, och jag har lärt mig massor på vägen!

Studieförbunden på Gotland ska anordna ett seminarium om folkbildningens betydelse. Jag fick uppdraget att skapa ett bildspel som ska visas, och som bland annat ska berätta en del fakta om vad de samlade studieförbunden på Gotland åstadkommer på olika sätt. Seminariet heter: "I folkbildningens tjänst - med rätt att göra skillnad". Bondtema, alltså. Vi har gjort en affisch med en Bondinspirerad bild med några av studieförbundsrepresentanterna i hårdkokt version. Mig ser ni längst till höger, med iPaden i högsta hugg och med min thaifrisyr fortfarande i behåll.

Ett spretigt blogginlägg som egentligen inte handlade om något men som har två budskap; folkbildning är vansinnigt viktig, väl värd att diskutera, och man lär sig bäst genom att göra själv och göra fel några gånger!

Prylar marknadsförs, idéer torgförs

Jag befinner mig på Runö kursgård (f.d. folkhögskola) på ordförande- och ombudsmannakonferens. Dagen har bjudit på ett späckat program, mestadels briljant och lärorikt. Temat är marknadsföring och kommunikation, något man knappast kan lära sig för lite om i dessa dagar. Ta bara rubriken - en sån genial tes i sin enkelhet!

Mycket prat om varumärket, målgrupper, grafisk profil, den ideella sektorn, kommunikationsstrategier... etc. Jag som tycker det här är högintressant, antecknar för glatta livet och försöker komma ihåg allt som sägs, men det är naturligtvis omöjligt. Nu sitter jag dessutom och försöker renskriva mina anteckningar, medan jag kommer ihåg vad som sades.

Bland annat fick vi en dragning om Generation Ordning, av Sofia Johnsson från Kairos Future. Intressant och häpnadsväckande. Den nya generationen unga, är riktiga moraltanter. Deras ideal och mål i livet är att hitta den rätta, få ett bra jobb (gärna som ingenjör), bilda familj och hitta drömboendet. Mångas ideal är kyskhet, nykterhet och återhållsamhet i allmänhet. Åldern för förstagångsföderskor sjunker för första gången på 30 år. Men hallå! Var tog rebellerna vägen?? Se bara på det här:

• På 1960-talet revolterade man genom Woodstock och hippierörelsen
• På 1970-talet revolterade man genom att demonstrera, helst EMOT det mesta
• På 1980-talet revolterade man genom att lyssna på hårdrock eller synth
• På 1990-talet revolterade man genom att svina på Hultsfredsfestivalen och rejvpartyn
• På 2000-talet revolterar man genom att.... delta i Allsång på Skansen!!!

Kan det sägas tydligare att den generation som nu växer upp har saknat något? Tänk att allt går igen, tänk att pendeln alltid svänger tillbaka!

Jag skulle kunna skriva mycket mer om det här, och kommer kanske att göra det också. Men jag kan inte undanhålla er dessa nya folkgrupper:

• Moklofs - mobile kids with lots of friends
• Yupplots - young people/parents with lack of time
• Sallies - senior affluent life lovers enjoying second spring

Vilken folkgrupp tillhör du?

En dag i pengarnas tecken

Det har inte varit annat än plus och minus i dag, från morgon till kväll.

Till att börja med såg jag över familjens ekonomi den här månaden, och förberedde betalning av räkningar etc. Kommer att ha ont om tid till såna trivialiteter i veckan, eftersom det är dags för några dagars ledighet i canastans tecken igen (=förlora pengar) och vi åker redan på onsdag morgon.

När jag väl konstaterat att vi nog går runt en månad till, var det dags för momsredovisning i firman. Ja, vi har en firma käre maken och jag, om än i mycket blygsam skala. Men företag är det, och företag måste betala in förvärvade momspengar. Deklaration och inbetalning, ordning och reda.

Slutligen har det blivit några timmar med budget 2010 för jobbets räkning. Ingen lätt ekvation att få ihop, men nu när kvällen nalkas känns det ändå rätt bra. Bättre än så här går inte att få under rådande omständigheter (även om jag skulle önska lite bättre förutsättningar) och det är någon slags nöjdhet i den vetskapen.

Kväll, ja. Den kom rätt tvärt i dag, någon som håller med om det? Lika överraskad blir man varje år. Egendomligt. Jag skrev på Facebook att pannlampans tid är inne, och det är sanning. Att gå ut med hunden på de kolsvarta leråkrarna utanför vårt hus måste upplevas för att förstås.

Om två månader och 21 dagar lyfter vårt plan mot Malaysia.

Vad är folkbildning idag?

Jag arbetar på ett studieförbund, ABF. Vi har ett samhällsuppdrag, därför uppbär vi anslag från stat och kommun. Det finns dock kommuner som har slutat betala ut anslag till studieförbund för att dom ska tillhandahålla folkbildning för alla till rimliga priser. Statens bidrag är ännu hyfsat intakt, men lever under ständiga hot.

Samtidigt med detta minskar människors synbara engagemang inom folkbildningen. Med synbara menar jag igenkänningsbara. För vad är folkbildning i dag?

När ABF bildades 1912 fanns ett skriande behov av bildning. "Vanligt folk" hade sedan några år börjat mobilisera sig, skapa sig självförtroende och lära sig att de kunde påverka samhället med hjälp av kunskap. Under flera decennier levde sedan folkbildningen på samma sätt; genom människors genuina engagemang och möten, där de i lampans sken på kvällarna läste böcker tillsammans och samtalade. Ofta efter en tuff arbetsdag. Men studiecirkeln hade man ork och tid för, den gav energi.

I dag ser mötesplatserna annorlunda ut, och vi känner inte igen dom.

Jag tror inte för ett ögonblick att engagemanget är mindre, att behovet av bildning eller möten med medmänniskor är mindre. Men det ser annorlunda ut. Vi känner inte igen det, vi har tappat bort det och hittar det inte. Och därför tror vi att det är borta.

Vi är många, många som träffas på nätet i dag. Är det folkbildning? Det finns många, många enfrågegrupper/intressegrupper i dag, som fördjupar sig i sitt stora intresse. Är det folkbildning? Eller ska vi fortsätta envisas med att folkbildning bara är en studiecirkel på tisdagskvällen där man träffas i en lokal och läser tillsammans?

Jag efterlyser en diskussion om folkbildningens nya ansikte.