Toblerone och mediedrev - kvinnliga och manliga villkor

Jag läser just nu "Tobleroneaffären - varför Sverige inte fick sin första kvinnliga statsminister" av Mikael Romero.

Egentligen är det helt absurt att boken ens har behövt skrivas, men det har verkligen behövts. Det är bra att Micke gjorde det, och fantastiskt imponerande att han minns så mycket detaljer. Det är en nödvändig bok, för den ger en annan och mer nyanserad bild av vad som hände Mona Sahlin under den galna så kallade Tobleroneaffären i mitten av 1990-talet.

Många av företeelserna i boken är jag bekant med, många personer är jag antingen bekant eller vän med, några är före detta arbetskamrater till mig. Därför kanske jag läser med särskild behållning, men jag skulle vilja att alla som på något sätt minns det här och känner sig berörda åt ena eller andra hållet, eller alla som är det minsta intresserade av hur media fungerar, borde läsa boken. Även du som okritiskt läser kvällstidningar, borde verkligen läsa den!

Allra sist i bokens efterord (jag läste det först) har Micke skrivit något jag vill citera här. Det är så bra, så framkallande av eftertänksamhet, så sant, så obegripligt. Läs detta pärlband av frågor och försök förstå:

"Hade detta hänt om Mona varit man? Vad tror du själv? 

Varför benämns kvinnor med förnamn, och män med efternamn? Vad får det för betydelse om du är Mona med någon och Reinfeldt med en annan? 

Har du någonsin sett en bild där en manlig vice statsminister mitt under en mediekris intervjuas med två matkassar i händerna? 

Varför fick bara Mona Sahlin som mamma, och exempelvis inte Göran Persson som pappa, löpa gatlopp på grund av förslaget om införandet av en karensdag för vård av sjukt barn? 

Kan en kvinna säga att hon vill söka makt, eller är det en dödssynd? 

Varför recenseras kvinnors kläder, men inte männens? 

Varför recenseras handväskor, inte portföljer? 

Varför får en kvinnlig vice statsminister frågor om barnhem inför ett statsbesök när männen får frågor om statsskick och mänskliga rättigheter? 

Varför använder tidningarna fler bilder på kvinnor? 

Frågorna man kan ställa sig är många, många fler än dessa. 

Har allt detta någon betydelse för den stora frågan: Varför har vi sedan år 1876, då statsministerämbetet inrättades, aldrig haft en kvinna som statsminister? Föreställ dig en kvinna som statsminister i Sverige. Det är inte så lätt. Det finns ingen tidigare att jämföra med.  

En enda kvinna har försökt under alla dessa år. 

I dag känns tanken oerhört avlägsen."

Ur "Tobleroneaffären - ..." av Mikael Romero