Så går en dag...

Vi lever våra semesterdagar i högönsklig välmåga, käre maken och jag. I dag tänkte vi besöka de små butikerna i byn, men av detta blev inget. Jag glömde att vi är här innan säsongen har startat, och att vi faktiskt har valt det...

Våra dagar fylls av promenader, korsordslösning, läsning, bevakning av hamntrafiken (en uppgift käre maken tar på största allvar) och samtal. Sååå välgörande.

Vi har en liten remsa mellan huset och gatan där vi sitter om dagarna i solen. Solbrännan djupnar i takt med tankevecken i pannan då vi funderar på våra korsord. När andan faller på knallar vi bort till affären och köper en glass, eller bara strövar bland fiskebåtarna i hamnen. När solen försvinner bakom huset kryper vi in och sätter på lite soft jazz på stereon. Deckare står på bokmenyn, det hör liksom ihop med sommarledighet. Just nu är det Håkan Östlundhs senaste.

(Gillar du svenska deckare i allmänhet och såna som utspelar sig på Gotland i synnerhet, hoppas jag att du har läst Håkan Östlundh. Annars har du missat något, han står sig BRA i den hårda konkurrensen med Anna Jansson och Mari Jungstedt.)

Varje morgon promenerar jag ungefär 8 km utmed havet. Det är alldeles, alldeles fantastiskt lyxigt.

Jag vill verkligen inte att den här ledigheten ska ta slut.

Morgonpromenad i soldimma

Åh, vad jag önskade jag hade kameran med mig i morse, jag vandrade i ett helt magiskt landskap. Mobilkameran kommer inte ens i närheten!

Dags för något nytt!

Käre maken sitter klistrad vid radion och lyssnar på någon - för mig - fullständigt ointressant fotbollsmatch. Radion därför att det inte finns någon TV här i det fina huset vi hyr. Med de smattrande referenterna som ljudkuliss, satte jag mig ner vid datorn för att pimpa bloggen lite.

Det är ju pimpningens tid för mig just nu - härom dagen pimpade vi huset, nu var det pimpdags även på bloggen. Kände för något helt annat, och trots att jag tycker Bloggers mallar är rätt begränsade så fiffade jag ändå till det lite. I väntan på något annat är det detta ni får leva med ett tag, kära läsare!

Jag vet - den är oerhört skrikig. Men den stämmer rätt väl överens med hur jag känner mig just nu. Gillar´n, faktiskt!

Tillbaka i Skåneland

För vilket år i ordningen vet vi knappt, men nu är vi tillbaka på Österlen. Bilden visar Bosse i Brösarps backar, en sanslöst vacker plats på jorden. Vi bor i ett fint hus i Skillinge hamn, sitter i solen och studerar sjöfarten utanför huset, löser korsord, sträckläser böcker, tar en drink, tar en promenad.

Semester.

Vilken sorts bloggare är jag?

Läste nånstans nyligen om alla företrädesvis kvinnliga bloggare som finns. Det kommer hundratals nya dagligen. Det allra vanligaste är att blogga om skönhet, mode och smink, unga tjejer är mest representerade i den gruppen, likt Blondinbella på bilden här intill. Ungefär lika vanligt är bloggar om heminredning, matlagning och pyssel i största allmänhet. Även här finns många unga tjejer, men även lite äldre kvinnor. Sen är ju detta med samhällstillvända bloggar vanligt, politiskt inriktade etc.

Lite vilsen blir jag allt. Jag är visserligen kvinna, där stämmer det. Men inte ung. Inte bloggar jag om smink och mode. Inte heller om pyssel (ryyys) eller politik.

Så - vad är jag då för sorts bloggare?

Nu startar jag bokcirkeln

Strax före jul fick jag en härlig bok av Sara i julklapp, se mitt blogginlägg om det här. Då skrev jag att jag måste starta en bokcirkel, och nu äntligen är det på gång.

Det som gör att det nu blir av är nog att jag fick kunskap om och inspiration av bokcirkel.se på den verksamhetskonferens jag var på i veckan. Att kunna bokcirkla på distans är tilltalande när man lever ett liv som jag och många andra gör, jag gjorde ett upprop på Facebook och nu är vi 15 stycken lässugna. Bara tjejer, hittills!

Vi väljer just nu mellan Janesh Vidyas "I det sista regnet" och Caroline Engvalls "14 år till salu". Båda blir nog lästa, nu är frågan vilken vi börjar med. Jag har skickat efter båda på Bokus i dag, så mig spelar det ingen roll.

Att bokcirkla på distans är så kravlöst. Du läser när du hinner och kommenterar när du hinner. Vill du, så kan du bara läsa andras kommentarer, tills du själv är mogen. Det är perfekt.

Det ska bli så kul!

Att visa sitt rätta jag

Det var stor dramatik i trädgården i dag, när den keliga mattekatten Seved för ett ögonblick visade sitt rätta jag. Plötsligt tog naturen överhanden, och jag måste erkänna att jag tittade bort i det mest kritiska ögonblicket då kan fiskade upp en fågelunge med sin klo och satte av med den flaxande i munnen.

20 minuter senare kom han tillbaka. Förmodligen ansåg han att batterierna var slut i den trevliga leksaken, för han var fast besluten att hämta en ny i holken. Men då jagade vi ner honom från trädet. Sen dess har han legat inne och sovit på min säng, spinnandes.

Hemska katt.