Det var länge sedan jag skickade någon kattrapport. Ändå uppfyller den lille killen en så stor del av mitt hjärta!Han har börjat tuffa till sig lite sen snön försvann och man börjar kunna gå ut utan att bli blöt om tassarna. Lågt utmed marken smyger han runt på tomten och spejar på obefintliga faror. Det största bestyret har han haft den senaste veckan, då han systematiskt anfallit varenda en av de vackra och färgglada påskfjädrar som Bosse mödosamt pyntat en av buskarna med. Kastat sig upp, anfallit, slitit ner. Nu ligger alla fjädrarna i en ring runt busken, alla utom dom han stolt har släpat hem för att visa upp. Modigt.
Det vi nu måste börja jobba med är toalettvanorna. Han förväntas bli en utekatt, som bara kommer in ibland. Än så länge är förhållandet det omvända, kan man väl lugnt säga. Han är visserligen ute längre och längre stunder, och härom dagen var han faktiskt ute hela förmiddagen. Plötsligt kommer han rusande in som en projektil, bara för att sätta sig på lådan och göra vad han ska och sedan rusa ut lika fort igen!
Killen har helt uppenbart missat något, eller också har jag varit otydligt. Ska fundera på hur jag ska berätta för honom att han nog får smutsa ner sina små tassar med att göra allt det där utomhus så småningom...
1 kommentar:
Du kommer aldrig kunna lära honom någonting, tro mig. :-) Däremot kommer han att lära er massor, om hur döda råttor ser ut, hur man välter blommor osv...
Stora katten Alfred har minsann också varit ute i dag. Han går sååå försiktigt sååå, rullar och smyger på en och samma gång, på något sätt. Dessutom har han blivit kär i en stupränna. Står där och åmar sig, stryker kinderna mot den och dreglar. :-O
Märkliga djur det där...
Skicka en kommentar