Jag har skannat in nästa alla våra gemensamma foton, samt också foton som jag har tagit ända sen jag fick min första kamera vid 10 års ålder. Lite gamla släktbilder får också plats. Det som inte är inskannat är t ex såna specialalbum som dotterns "Mitt första album" och sånt, ni vet.
Givetvis är allt säkerhetskopierat på externa hårddiskar, en som jag förvarar på jobbet och en jag förvarar hemma. Det är ju hela mitt liv! Pappersfotona och negativen har jag kastat. Varför ska jag ha dom? Allt finns nu som sagt i digital form, och så mycket mer tillgängligt än när de bara satt i album eller - ännu värre - låg i kartonger. Nu är nästan allt sorterat årsvis, och är lätt att bläddra bland. Vi kan titta på dom via TVn eller datorn, vi kan använda dom i alla möjliga sammanhang.
Nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar