Min vän Petra gjorde ett inlägg tidigare i dag om en fotograf som heter Magnus Muhr, och som har en läcker hemsida: Muhr Photografy med olika fototeman. Eftersom det hon skrev om fick mig att gapskratta (läs gärna hennes inlägg), surfade jag förstås vidare.
Nästan direkt hamnade jag på en bild som jag kände igen. Trodde jag. Tyckte nämligen det var min egen.
Nu överlåter jag till läsarna att avgöra om jag delar ett stort konstnärskap med Magnus Muhr, eller om jag bara är fantasilös och väljer samma motiv som de flesta andra. Käre maken lutade åt det senare, vilket genast tog mig ur alla villfarelser.
Magnus Muhr till vänster, jag själv i samma perspektiv till höger!
5 kommentarer:
Min första reflektion är att jag tycker att Ditt foto är vackrare än hans, sen lägger jag ingen värdering i hur konstnärlig bilden är.
Om en bild tilltalar mig analyserar jag aldrig konstnärligheten i den, jag går på magkänslan.
Tack Pia. Men det är ju där konstnärligheten ligger - i betraktarens ögon, som du själv så klokt säger på din bildblogg. Hans färger är bättre tycker jag, och det var också bättre med det stående formatet. Men jag la mig vinn om att man också skulle se en vackert komponerad bild i själva kulan, och det tycker jag att jag lyckades rätt bra med.
Totalt spontant och absolut inte inställsamt tycker jag din bild är vackrast och mest tilltalande!
Tusen tack, Eva! Det värmer verkligen eftersom jag vet att du menar det!
Det bor alltså en konstnärssjäl i dig Maria!
Skicka en kommentar