torsdag 20 januari 2011

Att få syn på sina problem

Vi tycker väl lite då och då att vi har problem. Stora och små. Hur man uppfattar ett problem - eller VAD man uppfattar som problem över huvud taget - beror så väldigt mycket på var man befinner sig i livet. Just nu.

Ett sätt att minska både antalet och storleken på problem, kan vara att helt enkelt formulera det man uppfattar som ett problem. Antingen skriva ner det, eller resonera om det. Vad exakt är det som är problemet? Är det något jag måste åtgärda? Om jag inte gör något, vad händer då? Är det något som jag över huvud taget KAN göra något åt (väldigt ofta kan man inte det)? Vad är det absolut värsta som kan hända? Gör plus- och minuslistor, det är alltid bra. Ställ det du uppfattar som problem mot andra saker som händer, jämför. Vänd och vrid.

Det här är ett förförande enkelt sätt att få syn på hur det där egentligen ser ut, som man trodde var ett problem. Ofta, alldeles för ofta, problematiserar och oroar vi oss i onödan. Så dumt!

4 kommentarer:

Pia sa...

Att se på saker och ting ur andra perspektiv är alltid nyttigt, och formulerar man sig dessutom på papper så blir "problemet" så påtagligt antingen fortsättningsvis ett problem eller inget problem!

Samma gäller om jag blir förbannad på någon. Brukar skriva ett brev till den personen just då och läser det dagen efter istället för att skicka iväg det. Lovar att det är effektivt och jag har många gånger varit glad jag inte sade det jag tänkte eller skickade brevet. Snacka om att få distans!

Petra sa...

Jag gillar också listor som ger perspektiv. Ett annat gott råd jag hörde någonstans är att man ska ställa sig tre frågor innan man har åsikter om "allt och alla", speciellt när man är irriterad:

1. Måste det sägas?
2. Måste det sägas nu?
3. Måste det sägas av mig?

Dessa frågor har faktiskt hindrat mig från att säga både ett och annat, som faktiskt inte tillförde vare sig mig, mottagaren eller relationen något.

Kram!

Monika Häägg sa...

Vi har verkligen en tendens att måla upp problemen till gigantiska proportioner. Och när vi sedan synar det hela i sömmarna ¨så har vi ofta byggt det alldeles för stort. Bra att tänka så här!

Maria Björkman sa...

Så många klokskaper ni delar med er av, tjejer! Tack!!