fredag 18 september 2009

Debatt om Gotlandsmusiken

Jag är vice ordförande i Gotlandsmusiken, alltså Gotlands länsmusikorganisation. Ett hedervärt uppdrag. Men Gotlands kommun (som också har landstingsuppdrag och därmed fungerar även som region) är inte intresserad av sin länsmusikorganisation. Vi har kämpat i många år med att få en långsiktig ekonomisk lösning, utan resultat. Bristande intresse har nu gjort att vi har tvingats börja säga upp personal vilket innebär nedläggning av ett antal ensembler, bland annat blåsorkestern som är en av de enda fyra kvarvarande professionella blåsorkestrarna i landet, samt ärevördiga och populära Visby Storband.

Folket rasar, men vad hjälper det.

Bifogar här länkar till två artiklar: en från Kultur- och fritidsnämndens vice ordförande, och mitt svar till honom. Många för nu debatten om länsmusikens vara eller inte vara, och vi har inte sett slutet på historien än.

Stefan Nypelius i Gotlands Tidningar 2009-09-17

Mitt svar i Gotlands Tidningar 2009-09-18

Det går också att skriva på en digital namnlista om man vill stödja Gotlandsmusiken:

Rädda Gotlandsmusiken!

5 kommentarer:

kerstin hf sa...

Hej!
Jag har skrivit på listan och tycker att du gör ett jättejobb.
Bra rutet!!
Kram

Maria Björkman sa...

Jag såg din och Roffes underskrift, tack! Varenda namn betyder jättemycket, och det biter alltid med namn "utsocknes" ifrån också. Ryter gör man lätt när man blir arg!

Evas värld sa...

Heja Maria! Bra sagt.

Anonym sa...

Kulturrådet nämnar ibland Gotland som ett skräckexempel hur illa det kan vara med balansen mellan å ena sidan statlig kulturstöd och å andra sidan kommunalt engagemang. Ansvaret för detta bristfälliga engagemang är just nu något vi kan skylla på borgarna. Men i ärlighetens namn har inte sossarna varit så hemskt mycket bättre... Det skulle behövas en bred politisk uppslutning omkring ett professionellt musikliv på vår ö. Vill dock ge Dig en eloge, Maria, att du så tydligt tar parti för vårt professionella musikliv! Det har du gjort jättebra!!!

Maria Björkman sa...

Du har rätt, Anonym. Sossarna var inte stort mycket bättre, å andra sidan blev man då heller inte utsatt för så här oerhört skarpa lägen som nu. Dock - jag vågar inte sia om hur man då hade agerat.

Tack för vänliga ord, dom värmer riktigt gott!!