söndag 19 april 2009

Lyx och fåfänga

Jag är inte bara mån om min hälsa, intellektuell (läser böcker!) och arbetar för Sveriges största studieförbund. Jag är fåfäng också.

Jag går och "gör" mina naglar var tredje vecka, och betalar glatt 400 kronor för det. Nagelspecialist Malin fixar och trixar, har fått mina egna naglar att växa ut och förstärker dom så fint med urstark gelé. Oftast ofärgad, med fransk manikyr. Skitsnyggt!

I julas fick hon dock använda färgad gelé, en härlig varm julröd färg. Det ser ut som om naglarna är ständigt målade, och det håller hur länge som helst. Kanonbra. Fast utväxten blir ju inte så snygg, därför måste jag gå var tredje vecka. Då filar hon ner längden, filar bort gammal gelé och lägger på nytt.

Härom dan var det dags igen, och då fick jag min efterlängade vårlila nyans på gelén. De blev lite väl korta den här gången, för jag har ju faktiskt vant mig vid att ha rätt långa (nåja, allt är relativt. Kolla Charlotte Perelli!) naglar även när jag trakterar tangentbordet. Men jag vet ju att de växer ut med blixtens hastighet.

Bosse tycker färgen är "sådär". Han säger inte det, men jag hör det på honom. Men han vet att jag trivs med den här lyxen, därför låter han mig hållas. Nu ska jag ha den här några veckor, sen till sommaren kanske jag slår till med nån snygg orange nyans...

3 kommentarer:

Annika Estassy sa...

Oj, oj, då skulle du se mina naglar just nu! De var fina fram till i Påsk men nu när trädgårdssässongen har börjat är det inte riktigt lika vackra...

Ulrika Falk sa...

Grymsnyggt :-)

Maria Björkman sa...

Fast vet du Annika, trädgårdsnaglar vittnar om något äkta jordbundet, något jag faktiskt beundrar...

Och tack, Ulrika! Välkommen hit, kul att se dig som en följare av min blogg. Så glad jag blev!